Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Dogmatisk utläggning. Rationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
Representanterna för denna ända till den tidigaste
ᶜabbasidtiden återgående strävan äro i den
muhammedanska religionshistorien kända under namnet
muᶜtaziliter (de, som avsöndra sig, draga sig undan), icke
i betydelsen: de som separera sig från kyrkoläran,
utan de som avskilja sig från världslivet, alltså: asketer.ᶜ
Här må däremot för första gången fastslås, att
oppositionen mot antropomorfismen icke börjar med
mu’taziliterna utan att begynnelserna till densamma
gå tillbaka till en tidigare period.
Liksom deras kamp mot dogmen om servum
arbitrium bygger på en äldre rörelse deras
föregångare qadariterna (under omajjadtiden, ungefär
slutet av sjunde, början av åttonde århundradet), så
ha de även i sitt avvisande av antropomorfismen
förekommits av liknande tendenser i en tidigare period,
som kunde giva dem mod att i sådana principfrågor
energiskt motsätta sig den härskande ortodoxin. Det
är framför allt ett exempel, som visar oss detta. En
av de djupaste tvistefrågorna mellan ortodoxin och
muᶜtazila — djupast emedan det här icke rör sig
blott om dogmatiska subtiliteter, tillgängliga endast
för teologer av facket och måhända endast för dem
av något intresse utan om begrepp, som tillhörde
den folkliga religiositeten, i vilka den religiösa
uppfattningen även hos gemene man sökte sin näring —
är uppfattningen av S. 75: 22—23.
I det kommande livet skola ansikten på den dagen lysa
och se mot sin Herre.
Härpå stöder den ortodoxa dogmatiken den krassa
uppfattningen, att de rättfärdiga och saliga i den
andra världen skola skåda Gud i kroppslig gestalt.”
Man fråssar i att utmåla denna visio beactifica med
en fullkomligt otyglad mytologi. Paradiset har sju
portar, var och en med sin särskilda bestämmelse;
en av dem förbinder de saligas vistelseort med ett
över den sjunde himmelen befintligt, oändligt stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
