Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Mystikens koranutläggning. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
skulle vilja påstå, att det icke är fråga om två
verkliga skor, vilkas avtagande anbefalles. Gud
bevare mig därför! Ty att helt upphäva den
bokstavliga meningen är identiskt med bātinjjas åsikt,
vilka äro blinda på ett öga och blott se med ett
och i sin djupa okunnighet icke förstå deras
parallellism. Såsom det absoluta tillbakavisandet av
mysterierna (asrār) kännetecknar uttolkaren som
grovt realistisk (haschawt) och det uteslutande
beaktandet av den inre meningen som bätinī, så är
den, som förbinder båda kunskapsarterna den
fullkomlige (kāmil). Jag säger: Moses förstod med
befallningen att taga av sig de båda skorna, att han
skulle visa ifrån sig tanken på de båda
tillvarelseformerna, dock fullgör han bokstavligt Guds
befallning, i det han sålunda i det yttre symboliserar den
inre meningen. På samma sätt förhåller det sig med
profetens ord: ĀÄnglarne gå icke in i ett hus, där
en hund eller en bild befinna sig. Därmed menas
hjärtats hus i vilket lidelsen icke får insläppas. Men
detta berättigar ingen att draga den slutsatsen, att
man sålunda får hålla verkliga, naturliga hundar
i sitt hus, emedan i profetens förmaning menas
psykiska hundar. Den »fullkomlige» försummar icke
den minsta detalj av den yttre lagen, även om han
känner dess sanna symboliska mening. Motsatsen är
antinomisternas dårskap, vilka förstå lagens djupare
mening så, att den ordalydelsen motsvarande
uppfyllelsen blir av noll och intet värde. Vi finna
alltså även här Philos bekanta förmaning (i De
migratione Abraham). Samma hermenevtiska
uppfattningᶜ uttalar även Ibn ᶜArabī vid upprepkhn
tillfällen. Även om han i sin skrifttolkning förlorar
sig i de vildaste allegorier, synes han, ofta kanske
av hänsyn till den ortodoxa kritiken, vilja fasthålla,
att den bokstavliga meningen alltjämt bibehåller sin
betydelse bredvid allegorin. Sedan han allegoriskt
förklarat profeten Sālih’s underverk med . ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
