Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Modernismen i Islam och dess korantolkning. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
folkens» texter icke äro profeternas och apostlarnes
verkliga äkta texter. ᶜAbduh själv har publicerat
en artikelserie al- Islām wal-Nasrānijja (Islam
och Kristendom), som efter hans död separat utgivits
med porträtt av författaren.ᶜ
Ur denna apologetik och polemik har även tanken
på grundandet av en propagandaskola för islam
framgått. Muhammed Raschīd Ridā har utarbetat
läroplan och organisation för en sådan in i minsta detalj.ᶜᶜ
Denna skola skulle utom utbildandet av missionärer
för islams utbredande bland hedniska folk även ha
den särskilda bestämmelsen att arbeta för inre mission
i islam; ur den skulle framgå män, som kunde
förkunna islams rena lära för dess efterblivna
bekännare. Daᶜwā wa-irschād, »propaganda och
ledning», var programmet för den tilltänkta läroanstalten.
Raschīd Ridā tänkte till en början förlägga denna
skola till kalifens residens Stambul och han har även
ihärdigt agiterat hos den osmanska huvudstadens
högsta politiska och religiösa auktoriteter för
genomförandet av sin idé. Trots den sympati varmed den
omfattades strandade dess utförande på politiska
betänkligheter. Icke desto mindre har Raschīd Ridās
rastlösa arbete åstadkommit, att ett dār al- daᶜwa
wal- irschād den 14 mars 1911 (13 Rabiᶜ I 1329)
kunde öppnas på ett naturskönt område på ön Röda
i Nilen, som en hans idéer tillgiven pascha donerat
till detta ändamål. Skolan besökes mest av
muhammedanska ynglingar från Indonesien och
Suahelifolket. Dessa ha ju bland sina landsmän ett passande
arbetsfält för den tvåfaldiga verksamhet, som
anstalten vill främja: att omvända hedningarne och
reformera de rättrognas animistiska vidskepelse.
Vi ha nu hlott att yttra några ord om den
islamska modernismens förhållande till den politiska
frågan. Med begynnelserna till rörelsen, sådan den
framsprungit hos Djemāl-al-dīin och ᶜAbduh under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
