Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På sin järnvägsfärd dagen därpå sago de under
några timmar Atlanten allt emellanåt skymta
glittrande blå till höger om dem, medan närmast
omkring dem bredde sig Les Landes’ ödsliga
ljunghedar, varest här och där en marig tall höjde sig.
Torvald hade många gånger i en samling gravyrer,
som fanns i hans fars hem, sett en gammal
litografi, föreställande en herde i Les Landes som
gick på styltor och under tiden stickade strumpor.
Han spejade nu ivrigt efter en sådan företeelse.
»Se, där är en!» utropade han till sist.
Ja, där stod en herde stilla på sina höga styltor
och tittade bort emot det förbiilande tåget, under
det stickstrumpan för ett ögonblick vilade i hans
händer och den svarta fårflocken omkring honom
— tydligen van vid tågets rassel — lugnt betade
omkring honom. Det var en gammal man, de vita
hårtestarna flögo för vinden, och ögonen voro
dystert allvarliga.
»Så fattigt de måtte ha det här», sade Torvald
gripen av medkänsla. »När de äro så flitiga!
Och tänk så duktigt att sticka, medan man går
på styltor!»
Torvald kom ihåg från föregående sommar sina
försök att gå på styltor, han hade varit fullt
upptagen av den svåra konsten att hålla balansen och
fann det häpnadsväckande att man kunde på samma
gång vara sysselsatt med ett handarbete.
»Ja, fattiga äro de nog här», sade konsuln, »men
fransmän äro flitiga även när de icke äro fattiga.
Det arbetas mycket i det här landet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
