Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hyat ansikte och en tjuvpojksglimt i de svarta
ögonen.
Ynglingen i fråga uppfattade tydligen strax, att
det var fråga om att uppmuntra honom, och han
blinkade förtroligt åt Torvald, i det han öppnade
sin mun till ett brett grin. Och så snart vagnen
stannade — efter det man passerat ännu en
arabisk port av utsökt ädel form och kommit in i
det egentliga Toledo — rusade han fram med en
min, som om saken vore avgjord, och förklarade
med en storartad gest:
»Nu ska jag visa er allt vad som finns i Toledo!»
Varpå han omedelbart med stor myndighet
började köra bort alla sina konkurrenter.
Det intryck av romantisk medeltidsstad som
Toledo givit alltifrån första ögonblick det visade sig
vid horisonten, minskades icke, när man strövade
omkring i dessa trånga, slingrande gränder.
Husen hade blott få fönster åt gatan, och dessa voro
vanligen försedda med konstrikt smidda galler;
portarna voro tjocka och massiva, beslagna med
spikar med stora huvuden. Blott sällan mötte
man en människa. Och kom en åsna vandrande,
lastad med två korgar, måste man trycka sig
intill väggen för att komma förbi henne.
Den svartögde ynglingen, som lydde namnet
Juan, pratade hela tiden och gav en mängd
upplysningar, av vilka Torvald dock icke förstod så
särdeles mycket.
»Säg åt honom att vi vilja gå till katedralen»,
sade konsuln till sin son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
