Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nå, så kom vi hit till Lissabon, och en kväll
var italienaren och jag i land tillsammans. Inte
för jag just tyckte så värst mycket om honom,
men det föll sig så att vi fick landpermission
samtidigt och italienaren hade varit i Lissabon förut,
så han skulle visa mig sta’n, sa han. Ja, vi kom
in på en krog — bainca som de kalla dem här —
och satt och drack vitt vin. Konsuln vet nog
hur deras färska vin här är, det är så lättdrucket,
och eftersom det är billigt också, så händer det
ju att man dricker rätt mycket av det, men efter
en stund känner man allt att det kan göra en yr
i huvudet. Nå, jag vill nu inte säga annat än att
jag var tämligen klar, men italienaren hade nog
fått lite för mycket. Han skrek och larmade, så
folk tittade på honom. Det var om andre
styrman han talade; just samma morgon hade Tellio —
han hette så italienarn — fått en spark i
förbigående utan någon anledning alls, och nu var han
så ursinnig han kunde vara och svor på att han
nog någon gång skulle ge tysken igen för
alltihop. När vi så reste oss och skulle gå vår väg,
så vem mötte vi i portgången om inte just andre
styrman. Han kände igen ’oss, fast det var skumt
nog där i portvalvet, — bara en liten lykta som
lyste. Ur vägen, sa han och knuffade till oss.
Ja, det var nu egentligen jag som fick knuffen,
för jag var närmast till, men det var nog lika gott
ment åt oss bägge två, och så tog väl italienarn
det. För i en blink hade han fått upp en kniv
och stötte den i ryggen på styrman, just som denne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
