Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nej, det hade inte Torvald hört.
»Visste du det, innan du fick höra det i går»,
frågade Alice med skälmaktig min.
»Nej, det visste jag inte», medgav Greta lugnt.
»Men jag anser att det bästa med bildningen är
när man vet tillämpa och draga nytta av den.
Och sålunda, om jag finner utväg att lysa med
mina kunskaper redan dagen efter det jag fått
dem, så är det enligt min mening något som är
värt både aktning och beundran.»
Då de vid foten av Cintraberget stego ur
järnvägsvagnen, möttes de av en skock pojkar, ledande
åsnor.
»Vill ni ha åsnor?» ropade pojkarna. »Rid på
åsnor uppför berget! Präktiga åsnor, starka och
fromma.»
»O ja, få vi rida på åsnor!» ropade Greta.
Det beslöts att ungdomarna skulle rida på
åsnor, medan de äldre först skulle gå in på hotellet
och beställa middagen och sedan åka uppåt berget
i vagn — så långt man kunde åka.
»Åsnor äro förtjusande djur,» förklarade Greta
i det de redo uppåt. »Det är något så pittoreskt
med dem. Jag har aldrig i mitt liv sett några
åsnor förrän på den här resan, men jag blev
förälskad i första åsna jag såg. Och åsnor tycka
om mig också, det har jag märkt. Det är inte
bara det att de bruka få skorpor av mig, utan
där är också något av instinktlik känsla.
Somliga flickor ha herrtycke och andra ha flicktycke,
och somliga ha papptycke och andra ha mamm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
