Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hennes åsna en oväntad rörelse och hon ramlade
pladask i backen.
Torvald hoppade raskt av och hjälpte henne upp.
»Slog du dig?» frågade han i deltagande ton,
men med stämman darrande av undertryckt
skrattlust.
»Nej, visst inte», sade Greta. »Min näsa är
litet tillplattad förut, så den kunde inte bli det
värre. Och du behöver inte anstränga dig med
att vara ädelmodig! Skratta du så mycket du
vill! Det är dig väl unnat!»
När de hunnit upp till höjden av berget, sågo
de hur en väldig klyfta delade det i två delar.
På den ena spetsen lågo ruinerna av ett gammalt
fäste, vilket åsnedrivaren förklarade vara från
morernas tid; på den andra spetsen låg ett slott, byggt
i slutet av adertonhundratalet av konung
Fernando, men imiterande ett medeltidsfäste med tjocka
murar, spetsiga torn och vindbryggor över
gravarna.
Men det bästa här uppe var den vida utsikten
över bergets gröna och blommande sluttningar,
dess djupa rännor och forsande bäckar, de vida
slätterna där bortom och i fjärran havet, blått och
omätligt.
Sedan också de äldre hunnit upp till höjden,
besåg man klippslottet »Castro da Penha» och
begav sig därpå nedåt. Men nu föredrogo de unga
att gå, framför att anförtro sig åt de något
nyckfulla långöronen med deras stötiga, i längden rätt
tröttsamma gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
