Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man kunde använda ordet blaserad om en
femåring, tänkte Greta, men på den här tyckes det
passa in. Emellertid mottog han i nåder en
apelsin som hon bjöd honom.
Officern hade sett hur Torvald tagit upp sin
portmonnä och visat Greta dess magra innehåll;
han berörde nu på ett grannlaga sätt deras
svårighet, och Törvald undrade ett ögonblick om han
ämnade erbjuda honom att få låna några pesetas.
Det gjorde han emellertid inte, men han gav
honom i stället ett gott råd.
»Tala med konduktören», sade han, »och ge
honom vad ni ha, så ställer han om att ni komma
tillbaka till Sevilla utan biljett.»
När konduktören en stund senare kom in i
kupén, följde Torvald rådet och framlade för honom
sin bekymmersamma belägenhet, nämligen att de
inte hade pengar nog till att lösa biljetter i Utrera.
I detsamma lät han på ett diskret sätt deras sextio
centesimos glida in i konduktörens hand.
Denne visade sig full av förståelse och välvilja.
Han slog sig ned i kupén bredvid de resande och
konverserade med dem om varjehanda, och när
tåget stannade i Utrera och Torvald och Greta
hoppade ut — efter att ha tagit ett hjärtligt
avsked av officern och hans fru och ett mera
ceremoniöst av den blaserade cigarrettrökande
ynglingen —, hjälpte konduktören artigt Greta ut,
förde dem till stationsinspektoren, upplyste denne
om hur saken förhöll sig och tillade med låg röst
några ord, varpå stationsinspektoren nickade och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
