Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade rönt större bevis på uppoffrande tillgifvenhet, ingen
hade kunnat vara så viss att i vännernas hjärtan finna
förståelse för hvarje tanke och sträfvan — ända till
dess han hade hunnit till den punkt bortom hvilken
de ej förmådde följa honom längre. Hur kunde han
annat än älska Uppsala då han mindes allt detta, äfven
om han kände att det icke längre för honom var allt
hvad det fordom varit?
Därnere i de gamla husen lefde ännu de flesta af
de gamla vännerna. Några af dem voro dock knappast
hans vänner längre — en och annan hade i stället
förvandlats till en öppen fiende, och flertalet af de
öfriga — det visste och kände han — kunde, huru
varmt de än personligen älskade honom, alltjämt ej rätt
öfvervinna sin smärtsamma undran öfver att de ej längre
fullt kunde förstå honom och att han, som det tycktes
dem, svikit just de ideal som han själf lärt dem att sätta
högst. Också för deras skull och den vackra gamla
vänskapens skull var det bäst att han lämnade Uppsala.
Hvem kunde svara för att han icke ännu en gång skulle
komma att bereda dem smärtsamma öfverraskningar? —
Han visste med sig att han ännu hade mycket osagdt
som säkert skulle skorra i mångas öron, och han kände af
erfarenhet att de tusen fina band som påläggas
uppriktigheten af hänsyn till vänner, som man tvekar att såra, kunna
växa till tryckande bojor. Från alla sådana band måste
han nu helt och hållet frigöra sig... Om han stannade
här skulle kanske nya missförstånd, i förening med den
dagliga samlefnadens hvardagsdamm allt mer fördunkla
hvad som varit vackrast och renast i deras förhållande
till hvarandra — men den yttre skilsmässan skulle kasta
ett nytt förklarande ljus öfver det förflutna och i
gemensamma dyrbara minnen skulle deras hjärtan än en gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
