Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Anna-Lisa till Malla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog om det varit hans bestämmelse att blifva Härold för en
friskare och yngre tid. ’De komma väl efter, som
skola göra’t!’ — Har kanske icke Atterbom, som nu icke
vill höra talas om en ljusare framtid, sjelf varit en Härold
för en annan, naturfriskare och ungdomligare riktning i poésie
och litteratur? — Och gick väl detta alltid så modest, tyst
och stilla till? — Slå opp Phosphoros och Polyfem och se
med hvilket hån och begabberi det då gällande, beundrade
och bestående, angreps! — Jag trodde väl aldrig, der jag då
satt i min vrå, ofta under tårar af harm, att jag i en framtid
skulle komma att så innerligt hålla af sjelfva Anföraren för
detta angrepp mot mina stora Idealer. Och nu! — — tror
jag fullt och fast att hans mission icke varit förgäfves och att
hvarje tid af brytning och framflyttning måste åtföljas af oro
och jäsning. — Atterboms versar antyda i mitt tycke just
att han och de med honom liktänkande stå i en skef
ställning till sin samtid. »Stugan» är ej bygd på den
rätta grunden om man der ej med godt hjerta äfven kan
välkomna folk med skilda åsigter och tänkesätt — ja, då är
hon ändå sannerligen ’för trång’! —
»Jag skulle vilja säga något om Törneros’ bref,[1] (som
du åberopar,) om jag ej vore rädd att du alltför mycket skulle
ogilla mig — och derför vill jag dock ogerna utsätta mig,
fastän jag väl redan i det föregående visat ett rätt stort courage
i den vägen. Dock — om sjelfva brefvet har jag ej hjerta
att säga något och bör ej heller säga något. Sådant dömes
så olika efter de olika synpunkter hvarifrån man uppfattar
saken. Men — — att det brefvet stod i den samlingen
— det gjorde ett så svårt intryck på mig att jag länge
hade ondt deraf — ej så mycket derför att det innehöll
klander öfver Geijer, men derför att det tycktes vara infördt
med ett slags skadeglädje, för att rätt visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
