Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Hjärtesorg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem på andra vägar genom att pocka på att de ha orätt i
allt — det de dock sannerligen icke ha!
»Nu tar jag för denna gång afsked af min älskade Vän,
med försäkran att min ’Optimisme’ ingalunda är byggd
på människors vishet och makt, utan allenast på Dens som
väl helat större och djupare sår än denna tidens! —
Din evigt trofasta
A. Lisa.»
Stackars lilla Anna-Lisa! — Det älskande hjärtat
hade nog äfven denna gång klappat för hårdt och det
värkande hufvudet hade ej med önskvärdt lugn och
klarhet alltid kunna finna de lämpligaste orden. Brefvet,
som det kostat henne så mycken ansträngning att skrifva
och som hon säkert afsändt med en känsla af lättnad
och tillfredsställelse, medförde blott en ännu bittrare
missräkning. Mallas svar lät icke vänta på sig — och
ehuru icke heller detta blifvit bevaradt, får man en
tydlig föreställning om dess ton och innehåll då man
läser de af tårar fläckade, med darrande hand nedskrifna
och af djupt sårad känsla genomträngda rader som
Anna-Lisa redan samma kväll sände henne:
— »Tack min goda Malla för ditt svar som för mig var
den strängaste läxa att ej ge mig in i en discussion som jag
för det första ej är intellektuellt vuxen och för det andra
allför partisk för att redigt och lugnt genomföra
— som väl bäst bevisas af att det för dig synes som om
jag yttrat mig förnämt och utan vänskap om
Atterbom!! — Jag finner nu för sent att min hittills iakttagna
tystnad både varit det rättaste och det för mig helsosammaste,
helst det både i skrift och tal är mig absolut omöjligt
att ej vara ’partisk’ för Erik Gustaf. Jag inser nu äfven att
det varit både löjligt och förmätet af mig att vilja uppträda
som hans försvarerska och att jag blott derigenom gifvit
anledning till misstydningar som jag gerna skulle vilja upphäfva
— men ett sjelfförsvar vore ännu dummare och skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
