- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
79

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Fredrika Bremer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87 FREDRIKA BREMER



stod och uppskattade hennes ädla, varma mänsklighet,
just då i många afseenden af den stora hopen lika litet
förstådd som hans egen. Knappast till någon annan
har han så öppet uttalat sin själs innersta trosbekännelse
i de frågor som mot slutet af hans lif allt mera blefvo
för honom de väsentligaste. För honom, liksom för
henne, hade lifvets erfarenheter så småningom
koncentrerats i den öfvertygelsen att det innersta af all historia,
den verkliga drifkraften i all utveckling, är
människoandens medvetna eller omedvetna sträfvan att finna en
Gud och i detta Gudsbegrepp en lösning af tillvarons
skenbart olösliga gåtor. Till Fredrika Bremer uttalar
Geijer sin tro att världen nu i sin utveckling kommit
till en vändpunkt, ur hvilken en ny religiös epok måste
framgå. Auktoritetstron har spelat ut sin roll och den
nya mänskligheten kan icke längre i naiv barnslighet
acceptera undret — den gamla teologiens hörnsten
helt enkelt som det »ö f v e r n a t u r 1 i g a», det »o f ö
r-k lar li ga», utan föredrar att kalla det »det
oförklarade» och söka förklaringen i ännu okända
naturlagar och krafter. »Finnes för begreppet under ingen
plats i vetenskapen», — förklarar han djärft — »så
måste det förr eller senare äfven i religionen
erkännas för en illusion. Men —» tillägger han med en
djup blick in i outforskade rymder — »är det ver
k-ligen så?...»

För denna andliga pånyttfödelse, erkänner han,
väntar han »mer af lekmännen än af prästerna». De
senare »tala alla å embetets vägnar, som vår Herres
advokater. De förra tro att saken ej behöfver någon
advokatyr»... Och som »ännu ett stycke af sin
trosbekännelse» tillägger han:... »Jag tror att kvinnan
kommer att ha en stor inflytelse i denna krisis...»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free