- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
87

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Sophie Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOPHIK GEIJER

87

lustvandrandet i en blomsterrik ängd, belyst af det
mildaste solsken ... Någon gång, i melankoliska stunder,
var det kanske endast månstrålars belysning — men
harmonien var dock alltid densamma. I godhet och
själfförsakelse har jag aldrig känt hennes like...»

Man är glad att veta att det var i denna
»blomsterrika ängd», i detta »milda solsken», utstrålande från en
god och rikt begåfvad kvinnas hjärta, som Geijer kunde
få hvila ut under de många stunder då han — som
han skref till sin hustru under de stormiga riksdagsåren
1840—41 — var »tungsint och djupt bekymrad» öfver
den vändning de allmänna ärendena tagit, samt med
smärta kände »af huru få han verkligen var förstådd».
Det är ej blott på det kära hemmet i Uppsala, utan
äfven på fru Sophies tébord, det varma hörnet vid hennes
aftonbrasa och den förtroliga krets af äldre och yngre
vänner som samlas där, som han tänker, då han, midt
i politikens stormar, säger sig vara lycklig öfver att
kunna draga sig mer och mer inom sig själf och kretsen
af de sina — »hvilka,» tillägger han, »Gud ske lof! —
endast ge mig glädje!»

Glädje — kanske ej fullt så blid och rogifvande,
men dock af ädlaste art — kunde han äfven vara viss
om att finna i ett annat Stockholmshem, hos vänner,
hvilka han i innersta bemärkelse kunde räkna bland »d e
s i n a», ehuru föreningsbandet dem emellan i detta fall
uteslutande var af andlig art — Adolf Lindblad och
hans hustru. De citat, jag redan meddelat ur den senares
bref från denna tid, visa bäst huru öm, varm och innerlig
den tillgifvenhet var med hvilka Geijer mottogs i detta
konstnärshem — och det torde knappast vara någon
öfverdrift att påstå att Lindblad, bland alla Geijers
vänner, trots alla öfvergående brytningar och tillfälliga miss-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free