Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - Far och son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
FAR OCH SOX
Louis de üeers vackra skildring af sitt eget
barndomshem, i många afseenden ett motstycke till
Hönsäters-huset — och nutiden torde ännu i traditionerna från
dessa hem ha åtskilligt att taga vara på. De höra till
vårt lands dyrbaraste minnen och böra ej falla i glömska.
I dem danades karaktärer och människor — män och
kvinnor, som lärt konsten att lyda och att behärska sig
själfva innan de försökte styra andra.
... Då Adolf sent på kvällen samma dag fortsätter
sitt bref, har det på en gang fruktade och efterlängtade
samtalet med fadern verkligen ägt rum, och i sin
redogörelse därför ger han omedvetet och med djup sonlig
vördnad en på en gång roande och rörande bild af
den gamle grefven, svårt sliten mellan sitt goda hjärta,
sitt impulsiva gemyt, sina ståndsfördomar och sin djupa
känsla af den faderliga myndighetens ansvar i ett så
vanskligt fall.
. . . »Jag har nu i skymningen verkligen haft ett långt
samtal med pappa. Han var vänlig, god och snäll öfver
all förväntan, men sade mig än en gång rent ut att jag
begått en oförsvarlig dårskap... Han vill ej tro
mig vara allvarligt fästad vid dig, är rädd för hvad folk
skall säga om en sådan förlofning och tycker att det blir
alltför långt innan jag själf kan försörja en hustru . . . Han
sade också att ’...somliga k a 11 ju vara rika och
olyckliga och andra lyckliga med ganska litet’.
Jag bad honom ej oroa sig så mycket för framtiden, utan låta
allt gå sin stilla gång. Han sade att han höll för mycket
af mig för att kunna låta bli att bekymra sig, då han såg
mig på väg att förstöra hela min carrière... Han bad mig
beskrifva dig för honom — ’ty’, sade han, ’jag vill i alla
fall veta hurudan flickan är’. Det var en svår uppgift, tv det
förefaller mig nästan som talade jag om mig själf då jag
talar väl om dig. Beskrifningen blef icke heller vidlyftig —
jag vill också helst att de mina tills vidare skola låta sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
