Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - »Tack, min gosse —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TACK, MIN GOSSE —
105
rädd därför» och helst undvika alla förklaringar. »Men
e n sak,» fortsätter han, »gjorde pappa igår som
obeskrifligt rörde mig. Han tryckte min hand och sade:
’Tack, min gosse, för din vackra examen!’»...
Man påminnes ovillkorligen om Geijers egen
skildring af det »oförgätliga ögonblick», dà hans far, den
minnesvärda dag da underrättelsen att Erik Gustaf
vunnit akademiens stora pris kom till Ransäter, vid ett
tillfälligt möte med sonen »tryckte handen mot hans
bröst» — ett känsloutbrott hvilket Geijer aldrig »utan
tårar» kunde erinra sig, sa gripande föreföll honom detta
ovanliga uttryck af faderns glädje och gillande. Den
tidens ungdom var föga bortskämd i afseende på beröm
eller erkännande fran föräldrarnes sida. De gamla
herrarna förtogo sig sannerligen ej med öfverflödiga
ömhetsbetygelser — men icke dess mindre lyckades de på
ett ur nutidssynpunkt nästan oförklarligt sätt att vinna
sina barns kärlek och obegränsade förtroende, samt för
dem göra hemmet, där de i allmänhet höllos så kort
och där så föga talades om deras rättigheter men så
oändligt mycket om deras »barnsliga pligter», till en
obeskrifligt älskad, vördad och helig plats, till hvilken
de ständigt och under alla förhållanden längtade
tillbaka. Nyckeln till denna gata finner man kanske säkrast
i bref sådana som Adolf Hamiltons, enkelt och okonstladt
återspeglande bilden af ett familjelif, hvilket, om än under
mera aristokratiska former, i värme, trohjärtad
samhörighetskänsla, plikttrohet och lefvande så väl ideella som
praktiska intressen, företer ett omisskänneligt släkttycke
med brukspatronshemmet i Ransätersdalen, som satt sin
prägel på Erik Gustaf Geijers första utveckling. Sådana
hem funnos den tiden många i Sveriges gröna bygder
man erinrar sig, för att blott anföra ett enda exempel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
