Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - På väg till grindstugan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•234
PÅ VÄG TILL GRINDSTUGAN
och det kommande — göra full rättvisa åt båda, utan
att nedsätta någondera — var icke lätt. Det var så
mycket som ville komma öfver läpparna som just nu
kanske icke borde uttalas — och det som skulle sägas,
hvilken värld af minnen och tankar rymde det ej, ju
mer man fördjupade sig däri! — Det officiella uppdraget
blir för Geijer allt mer en känslosak, en gripande
repetitionskurs i stora minnen och upprörda tider som
han själf genomlefvat och tanken därpå fyller allt mer
hans fantasi och tar honom i besittning, till uteslutande
af allt annat. Alla de smådrag ur Geijers lif som i bref,
anteckningar och personliga hågkomster bevarats från
denna tid samla sig vid närmare betraktande till en
totalbild af starkt personlig verkan; och ehuru
grifte-talet öfver Carl XIV Johan endast fyller några få sidor
i Erik Gustaf Geijers skrifter och ingalunda kan räknas
till hans mästerstycken — därför lade den på förhand
gifna formen jämte många andra hänsyn alltför stora
’hinder i vägen — så är det dock knappast något af
hans verk hvars tillkomst, liksom de stämningar och
förhållanden hvarunder det utförts, man så noga kan
följa. Under genombläddrande af dessa gamla papper
och återkallande i minnet af de muntliga
meddelanden som komplettera deras uppgifter, blir man till
mods som kunde man nästan tyst och obemärkt gå
vid hans sida då han under de kalla klara marskvällarna,
då himlen står öfver den snötäckta Upplandsslätten
som en stor blekgrön glaskupa med en skiftning i orange
åt väster, vandrar uppåt Slottsbacken eller den långa
vägen utåt grindstugan ... Han går långsamt, blossande
på sin cigarr, med pälskragen uppslagen och händerna
på ryggen; hufvudet är litet tillbakakastadt och blicken
riktad uppåt — det är så han brukar gå då han är helt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
