- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Första samlingen : 1840-1845 /
263

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I solnedgången - En privatangelägenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EX PRIVATANGELÄGENHET

203

med hans bemödanden att afstyra studentmötet; men
sedan dess hade åtskilligt inträffat, som bragt sakerna
i ett annat skede. Såväl den Atterbomska broschyren
som artiklarna i Aftonbladet hade hunnit verka som jäst
i brygden, och då Geijer, efter något mer än fjorton
dagars vistelse i Stockholm med anledning af
begrafningen, återkom, fann han situationen betydligt
till-tillspetsad och stämningen inom studentcorpsen en annan
än den varit några veckor tidigare En hvar som en
smula känner Uppsala vet huru lätt opinionens vind
där växer till en storm i ungdomliga sinnen. Det gällde
nu icke längre endast det planerade studentmötet, som
snarare varit en partisak, utan hela studentcorpsens
genom Geijers, som det tycktes, godtyckliga och
despotiska ingripande djupt kränkta värdighet. Resan var nu
faktiskt fullt beslutad, ehuru förklädd till
»privatangelägenhet» och icke officiellt erkänd af de respektive
nationerna — men just därför så mycket svårare att
förhindra. Med djup grämelse kände Geijer att han
ej längre kunde räkna på sitt personliga inflytande, samt
att den trotsiga och mot honom nu öppet fientliga
stämningen omöjliggjorde hans sangviniska förhoppning
att det hela skulle kunna reduceras till en vänskaplig
privatfråga mellan studenterna och en afhållen lärare,
till hvars råd man gärna och vördnadsfullt lyssnade.
Här hade i alla händelser kräfts en diplomatisk förmåga
som han mer än de flesta saknade. Det återstod intet
annat än att öppet meddela konungen att hans
bemödanden så till vida misslyckats samt anhålla om vidare
instruktioner. Med tungt hjärta reste han således till
Stockholm och med föga lättare återvände han — ehuru
han då visserligen fran sin konung medförde en muntlig
hälsning, uttryckande Hans Majestäts personliga »önskan»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/1/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free