Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lindblad i Uppsala. Agnes sjunger för Lindblad. Geijers och Lindblads vänskap. Lindblads »Rösträttsförslag». Bref från Sophie Nordenfeldt till Betty Löwenhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65 LINDBLADS POLITIK
». . . Du vet af gammalt, att jag icke tycker om att man
frågar mig hvad jag ä’. — Synes det icke? — eller rättare —
hörs det icke? — Och har jag ej ett namn, som jag ej
behöfver förtiga?...»
Trots förargelsen samlar han sig emellertid och
svarar höfligt men bestämdt:
»— Herr Kammarjunkare! —
Visserligen är det sant att jag hvarken är Adelsman eller
Prest eller Borgare eller Ledamot af det hedervärda
Bondeståndet, men jag är icke desto mindre en person som betalar
skatt till kronan, alldeles i likhet med hvad jag hört sägas
ledamöter i nämnda stånd göra. Jag kan något som icke alla
kunna, är ej alldeles utan bildning, har en förträfflig hustru
och trenne älskvärda barn. Jag har tjenare i mitt bröd. Vi utgöra
en familj. Vi stödja och uppmuntra hvarandra i hvad vi anse
rätt och godt. Stora och heliga ämnen äro ej främmande för
oss och — — Jag var just som bäst i farten då
Kammarjunkaren föll mig i talet och invände, ej utan någon stolthet: —
’Min Herre! — Allt det der hör icke hit. Svenska Folket
består af fyra Stånd. Hvad som ej passar in i dem är af
ingen betydelse och befinner sig utom dess besvurna politiska
friheter och rättigheter’ . . .»
Och han fortsätter med stigande harm:...
»Jag är ingen frondör, har aldrig tyckt mig vara serdeles
ömtålig om min s. k. politiska frihet . . . men nu kan jag ej
neka att jag blef hvad man kallar förargad och sade,
sedan Kammarjunkaren gått sin väg, till mig själf: Ett
samhälle der en familj, sådan jag nyss beskrifvit, lemnas utan
afseende och åt hvilken politiska rättigheter nekas, kan, oaktadt
sina superba Stånd, dock ej påstå om sig att det eger
Folkrepresentation — och om Folket tror det, så är det
Nar-rådt ! 1 . . .»
Man hör hur han slår näfven i bordet och ser hur
han skakar lejonmanen.
5. — T solnedgången. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
