Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En ny epok. Mottagningsaftnar hos Geijer. Bilder ur Sällskapslifvet. Knäck-kalas. En fågel Phoenix. Närmande från Hönsäter. En viktig fråga och ett afgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILLRÅDIGHET
137
påverkas af »maktspråk eller yttre tvång». I själfva
verket påverkades de endast i ytterst ringa grad ens af
förnuftsskäl eller ovedersägliga bevis; ty för naturer
af detta skaplynne gälla inga andra slutsatser än dem
till hvilka de på egna, i andras ögon ofta märkligt
invecklade, vägar kommit. Följaktligen skulle det ännu
dröja länge innan »Hofrättsexamen» upphörde att spöka
i hans inbillning som en hemlighetsfull lösning af alla
svårigheter hvilka blifvit en följd af hans förstföddes
»förhastade förbindelse».
För Agnes hade emellertid det oväntade närmande,
som i första ögonblicket beredt henne en så oblandad
glädje, medfört nya och allvarliga bekymmer och ställt
henne inför ett problem på hvilket hon ej varit för»
beredd. Hennes ställning till Adolfs föräldrar hade
genom denna personliga vädjan till hennes förstånd och
rättskänsla blifvit en annan, vida ansvarsfullare och
ömtåligare än förut — och huru starkt hon kände tyngden
af detta ansvar, ser man då hon fortsätter: —
». . . Äfven fru Ehrenborg och friherrinnan Platen, dina
föräldrars nära och förtrogna vänner, tala nu ständigt om
denna examen och de fördelar den skulle medföra för dig .. .
Då jag länge lyssnat till alla dessa skäl och motskäl, går det
alldeles rundt i mitt hufvud; jag säger som Wäinemöinen:
. . Jag ej vet hvad jag skall säga och ej alls hvad jag
skall tänka...!’ Ack, Adolf — kan jag verkligen vara fullt
säker på att ditt beslut att välja landtmannayrket ej fattats
för min — för vårt giftermåls skull? — utan af verklig
inre kallelse, af fast öfvertygelse att detta är den
verksamhet som bäst passar dig och att du på denna bana
bättre skall kunna gagna fädernesland och medmenniskor,
känna dig nyttigare och lyckligare än på embetsmannabanan ?
— Kan jag bara vara fullt säker på, att det är dessa
bevekelsegrunder som bestämt dig — då skall jag under alla
förhållanden med lugn och glädje tänka på framtiden. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
