Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. En ny epok. Mottagningsaftnar hos Geijer. Bilder ur Sällskapslifvet. Knäck-kalas. En fågel Phoenix. Närmande från Hönsäter. En viktig fråga och ett afgörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNA-LISA TILL MALLA
139
som i detta fall uppträdde som familjen Hamiltons
bundsförvanter. »Hofrättsexamen» blef, med ett ord, tills
vidare äfven för henne dagens lösen och i en brefväxling
mellan henne och fru Anna-Lisa afhandlades
tvistefrågan grundligt och uttömmande. Vi nöja oss med att
återgifva ett bref från den senare, i många afseenden
intressant och belysande.
»Thorsdag morgon.
Tack min goda kära vän för dina uppriktiga tankar!
— Ur hvad källa de komma vet och känner jag ur djupet af
mitt hjärta. Jag har dock ett behof att än en gång säga
dig — då jag ej får råka dig — att jag för ingen del ger
Adolfs föräldrar orätt i deras omsorg och bekymmer för de
ungas framtid. Detta är både naturligt och tillbörligt och
vore af oss i högsta grad orättvist att klandra . . . Jag ville
endast säga dig att allt detta låter mera rätt och klokt
än det verkeligen är — jag menar nu deras önskningar
angående Hofrättsexamen m. m. För halftannat år sedan, då
han tagit sin candidatexamen, hade det möjligen varit rättast
— ifall han verkeligen velat välja denna bana.
Hade hans föräldrar d å med mera förlåtande ömhet och
öfverseende bemött hans ’förhastande’ i afseende på förlofningen
och just d å sökt inverka på honom, så hade de troligen fått
honom hvart hälst de velat, så ömt fästad vid de sina som
han är och så angelägen som han då var att på alla sätt
tillmötesgå alla deras billiga önskningar. Men då blef
förhållandet sådant som du vet — och för honom att fortfarande
vistas h ä r, så länge förbindelsen ej var erkänd och han så
att säga endast i smyg kunde umgås hos oss, var honom
omöjligt och vidrigt ... I Stockholm blef det eviga
ren-skrifvandet och dagdrifvandet, med ett ord att vara en ung
man i verken som intet gjorde, fullkomligt olidligt för hans
verksamma natur . . . Sedan fadern ändteligen blifvit öfvertygad
om hans motvilja för denna bana och hans bestämda önskan
att egna sig åt landtmannakallet, erbjöd han honom att köpa
Blomberg . . . samt tillät äfven den utländska resan för att
studera de nyare landtbruksmetoderna m. m. Han har nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
