- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
211

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Brunnsdrickning. Geijers sommararbete. »Om den Ny-Europeiska odlingens hufvudskiften» m. m. Geijers arbetsmetoder. »M. Amiel från Génève»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BESI.ÄKTADE ANDAR

211

sina böcker, plötsligt slå handen i bordet i varm
förtjusning öfver ett uttryck, en målande detalj som ställer
mannen lifs lefvande framför honom och kommer
besläktade strängar att vibrera i hans eget inre. Man hör
tonfallet med hvilket han, rörd och gripen, under nästa
morgonpromenad för de båda flickorna berättar ett och
annat af dessa smådrag: — till exempel huru Luther ber
kurfursten, som skänkt honom den nya, alltför fina
rocken, att »hafva fördrag med sådana skänker på det
att Luther ej måtte blifva blyg att bedja om
hjälp för andra...» och hur frimodigt och
oförskräckt han ändå tigger, då det gäller att skaffa bröd åt
den gamle afsigkomne tjänstemannen, om hvilken han
skrifver: ...»Jag förspörjer att vemodet gör honom så
ondt att han snart må komma från sina sinnen ... Men
Lders Kurfurstliga Nåde kan vara säker att jag ej lämnar
mannen så; förr skall jag t i g g a för h o n o rn,
ja, äfven röfva och stjäla, hälst från
Kurfursten af Sachsen, hvad jag närmast
finner — ty Eders Kurfurstliga Nåde är
skyldig att föda honom!...» Geijer skälfver på
rösten och hans ögon bli våta: ...»Hvad säger du mitt
Socker —? — är han inte sy per b?!»... Anekdoten
blir en af dem som han sedan ofta berättar — och vare
sig den passar till den nyeuropeiska odlingens historia
eller ej så måste den in i föreläsningen: ett så rent
mänskligt, så rörande och värmande drag har han ej
hjärta att förhålla sina gossar... Och man anar att det
ej heller varit utan tanke på den ställning gent öfver
alla sociala strider och partier hvilka han själf uppställt
som ett önskemål för sina återstående lefnadsår, som
han om Luther skrifvit: — »... Ingen människa har
innerligare afskytt våld, blodsutgjutelse och förföljelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free