Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Ur »Agnes Geijers minnesbok»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
OR MINNESBOKEN
såsom försoningsmedel, de rista i taflor lag och rätt för
menniskorna och stifta åter fridsförbund. Man ser dem träda i
spetsen för folkens vandringar och hjeltarne med dem i
förbund. De grunda de helgedomar hvilka de senare skydda. Så
förenas i gemensamt tillbedjande åtminstone de, som hyllat
samma lag — och medan kriget rasar derute och snart rasar
äfven mellan bekännare af olika gudstjenst och lag, finnas
likväl äfven helgade tillflyktsorter för friden på jorden.
Kärlek och fruktan gifva åt både det krigiska och det
fredliga arbetets första stora representanter stora
rättigheter. — — —
». . . Men arbetet i sin vapenskrud och högtidsdrägt af
krigisk, adlig bragd eller fridsam, presterlig lagstiftning, är
långt ifrån det enda som ger rättigheter. Vore detta
förhållandet så skulle ock lätt kunna hända, liksom det verkligen
händt, att de utomordentliga rättigheterna förblefvo, sedan det
utomordentliga arbetet upphört, eller med ordningens allt större
insteg ej i samma mån erfordrades — att man behöll de stora
rättighet erna med allt mindre arbete, så att de
företrädesvis privilegierade slutligen tillika kunde blifva de
företrädesvis lediga — eller de verklige lösdrifvarne. Det
är ej utan att så skett och att historien till stor det är d e
lediges historia och förmäler, serdeles i mellantiderna af de
allvarliga historiska kriserna, mest om dessa ledigas tidsfördrif.
Medan det utomordentliga arbetet, såsom bedrift och
gudasvar, sålunda hvilar sig och på mensklighetens höjder slår sig
till ro, höjer sig emellertid det förtryckta d a g 1 i g a arbetet
mödosamt från jorden. Långsamt, med mellanskof af stora
oordningar, upptäckes och framskrider arbetets egen
gudomliga ordning, enligt hvilken allt arbete har sin rätt
och äfven för denna rätt allmer i den mån som både rätt
och pligt erkännes såsom ömsesidiga i alla afseenden. Ty
sådana äro de eviga grunderna för kristlig, d. v. s. sant
mensklig både lag och sed, både rättvisa och billighet,
såsom dessa äro förkunnade vordne i den sanna menniskan,
hvilkens väsende är i Gud och i Kristo blifvet oss uppenbaradt,
först: — Gören icke mot andra hvad I ej viljen eder skall
göras; — och sedan: — Gören mot andra allt hvad I viljen
eder skall varda gjordt! —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
