Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Adolfs Hamiltons hemkomst. Eklatering. Adolf öfvertager Blomberg. Den gamla herrgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN UNGE EGENDOMSHERRN
251
förelse med detta voro sådana små oegentligheter som
att nedgången till husets stora murade källare förlagts
ute i trädgården på icke obetydligt afstånd från
hufvudbyggnaden och att man endast med tillhjälp af en för
tillfället upprest stege kunde komma upp på vinden —
mycket annat att förtiga — rena bagateller. Ställets
alldeles säregna charme och trefnad tycktes i själfva
verket hafva varit så stora att det aldrig på allvar föll
någon in att beklaga sig öfver dess brister — än mindre
tänka på att de kunde afhjälpas.
I denna omgifning var det nu som den unge Adolf
Hamilton på sommaren 1845 slog sig ned för att på
allvar ägna sig åt den lifsuppgift till hvilken han länge
känt sig kallad och som han valt med full insikt om
de mödor och uppoffringar den skulle komma att kräfva.
Sällan har väl en ung landtman med mera god vilja
satt handen till plogen och kanske ännu mera sällan
en ung, i aristokratiska vanor och traditioner uppvuxen
egendomsherre tagit sitt rike i besittning med så mycken
likgiltighet för allt det dekorativa i yttre förhållanden
som eljest i en dylik ställning kan vara lockande för en
ungdomlig fantasi eller frestande för en ungdomlig
fåfänga. Den absoluta obenägenhet att offra något för
blotta skenet, som hela lifvet igenom skulle utgöra ett
af hans mest framträdande drag, gjorde sig på det mest
karaktäristiska sätt gällande redan vid hans första
husliga anordningar, hvilka i okonstlad enkelhet sökte sin
like. Han kamperade i själfva verket på sin gamla gård
ungefär som en ung och ärelysten general i det till-
obenägen att inrätta kök m. m. i bottenvåningen — men vid
närmare öfvervägande fann man frånvaron af »k ö k s o s,
flugor och p i g s 1 a m m e r» så tilltalande att allt fick bli vid
det gamla, som det också allt framgent förblef.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
