Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Adolfs Hamiltons hemkomst. Eklatering. Adolf öfvertager Blomberg. Den gamla herrgården
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
HUSLIGA ANORDNINGAR
fälliga högkvarter hvars enda betydelse i hans ögon är
dess lämplighet som operationsbasis för de segrar han
hoppas vinna. I sitt första bref till Agnes skildrar han
med. nästan pojkaktig glädje det förträffliga sätt hvarpå
han sörjt för sin trefnad och bekvämlighet och ordnat sitt
lilla ungkarlshushåll. Då stora byggningen verkligen tills
vidare måste anses obeboelig har han för egen del
utvalt ett par f. d. betjäntrum i inspektorsflygeln —
onekligen äfven de, det medger han, »temligen svarta och
ruskiga», men, försäkrar han, i alla fall icke mycket
sämre än de välkända och kära gamla studentrummen
i Sebellska gården, där det visserligen regnade en smula
genom taket, men där han och vännen Gyllenhaal ändå
tillbragt så många oförgätligt lyckliga timmar... För
resten ha mamma och Eva lofvat att komma och sätta
upp gardiner endera dagen och hvad kan man mera
begära? — Den gamla genombeskedliga, o.m också
»onaturligt enfaldiga» hushållerskan, ett af de inventarier han
öfvertagit tillsammans med gården, sörjer efter bästa
förstånd — »hvilket förstås ju inte vill säga mycket» —
för hans bekvämlighet och förser hans bord med »de
läckraste anrättningar»; — som exempel nämnes den
synnerligen festliga matsedel hvarmed han samma dag
undfägnat den besökande brodern Hugo: — Sillbullar »på
hvilka man kunnat bjuda kungen» och filbunkar af
absolut enastående förträfflighet. »Du må tro vi smorde
oss —!» ... Uppassningen bestrides af »den vindögdaste
Stina-Kajsa i kristenheten» och som kammartjänare
tjänstgör den linhårige och barfotade gossen Per, som borstar
unge grefvens stöflar om morgnarna men »för öfrigt
bestrider en fåraherdes fridfulla åligganden samt vid
tillfälle äfven håller ett vaksamt öga på kalfven...»
Man kan med ett ord, »icke gärna tänka sig något mera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
