- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Andra samlingen : 1845-1846 /
321

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI. Adolf kommer till Uppsala. Julafton i Geijerska hemmet. Geijers svar till Fryxell. En katastrof. Ångestfulla dagar. Tillfrisknande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JULAFTON 184 5

321

och hållet utomståendes ögon kan man, egendomligt nog,
ännu i dag kasta en blick in i det Geijerska hemmet och
se det för sig, sådant det just denna julafton tedde sig
fölen ensam vandrare, hvilken för en stund i smyg värmde
sig vid återskenet af julljusen därinne och den
familjelycka de belyste. Det är åter den unge Västgötastudenten
Johannes Sundblad som är vår sagesman. Han hade, som
han själf berättar i sina minnen, tillbragt »en sorglig
Julafton», dels i enslighet på sin otroligt ödsliga och
tarfliga studentkammare, dels under ett dystert försök att
tillsammans med några andra olyckskamrater åvägabringa
någon slags »Julstämning» på spiskvarteret, där den
»beskedliga gumman Söderqvist» högtiden till ära bjöd sina
i staden kvarvarande matgäster på sönderkokt lutfisk och
vidbränd gröt. Efter att hafva insett det fruktlösa i dessa
bemödanden beslöt han »att göra en tur kring staden för
att se huru andra människor firade sin Julafton» och
sålunda åtminstone någon stund uppskjuta återkomsten
till den kalla och ensliga bostad där ingen trefnad
väntade. Han beskrifver noga sin vandring — för den
med Uppsalaförhållanden förtrogne torde det ej vara
utan intresse att göra honom sällskap och anställa vissa
jämförelser.

... »Öfre Slottsgatan,» skrifver han, »hade då för tiden
ej att bjuda på hvad den nu har i byggnadsväg.* På
venstra sidan, då man gick gatan uppåt (mot Slottet)
fans ej ett enda hus mellan Hyckerströms (hörnet af
Johannis- och Slottsgatan) och Brundusium. På höger
hand hade man postiljonen Sunds hus och fattighuset,

* Detta skrefs 1884. Sedan dess torde gatan hafva undergått
ytterligare förvandlingar. Universitetshuset stod först 1887 fullt
färdigbyggdt.

"21. — I solnedgången. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:19:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/2/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free