Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Viktiga tilldragelser. Fredrika Bremers bref. Försäljning af gården. Resplaner. Grusade förhoppningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
MISSRÄKNING
tanken på mera . . . Föräldrarna kunna alls icke förstå
hvarför du ej skulle flytta med de dina till Stockholm, eller
hvarför vi så särskildt önska att få fira vårt bröllopp i Upsala.
Jag förstår det — det vet Gud! — och det kostar nästan
lika mycket på mig som på dig att afstå från denna tanke
— men jag kan ej göra detta begripligt för dem... Kort
sagdt: jag viker hellre än söker tvinga dem till ett
medgifvande som de ej skulle göra med godt hjärta och som
åter skulle framkalla ett spändt förhållande mellan dem och
mig. Däraf skulle vi å ömse sidor allt framgent komma att
lida. . . Det var orätt af mig, det inser jag nu alltför väl,
att med sådan säkerhet räkna på deras samtycke och än mer
att bedja dig tro därpå!... Kanske har jag delvis min
egen totala brist på diplomatisk förmåga att tacka för mitt
misslyckande — det är ej godt att säga; men då jag ej lyckas
öfvertyga och öfverbevisa förstår jag alls icke att
öfvertala och ännu mindre att bedja... Alltså tålamod,
alltjämt tålamod!... Det säges att man får tålamod genom
öfning — jag undrar blott huru länge man måste öfva sig!
— Jag har nu snart i tre runda år öfvat mig i att med
tålamod tänka på huru långt du är ifrån mig och huru länge
det ännu kan dröja till dess jag får kalla dig min egen —
men Gud allena vet hur långt jag ännu är från fullkomligheten
. . . Måtte jag nu snart få höra af dig, käraste min. Jag
längtar med oro att höra — ja — just hvad du skall säga
mig! . . .»
Det var många ljusa och vackra drömmar hvilka
sålunda, liksom den ensliga brasa i hvilken den unge
fästmannen tankspridd stirrat, slocknat och fallit
samman, och man läser mellan raderna en bittrare
missräkning än han vill gifva uttryck i ord. Skall hans Agnes
också nu förstå honom? — Man ser att han hoppas det,
men ej genom ytterligare klagan vill påverka hennes
känslor. Lyckligtvis behöfver han ej länge vänta på
det svar som skall ge honom en efterlängtad visshet.
Agnes skrifver omedelbart sedan hon erhållit hans
bref: —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
