Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Dresden. Ansträngande Njutningar. Landsmännen. Sophie Adlersparre. Friherrinnan Knorring. Baron Hugo Hamilton. Familjen v. Kræmer. Uppsalavännerna. Man börjar längta hem. Afresa till Berlin. Ur Askan i Elden. Ett drygt dagsarbete. Vid Amalias Graf. Röda Rosor och hvita Liljor. Morgonvandringar i Minnenas Värld. Oaser i Öknen. Schelling och Bettina. De långa Tankarne. Missräkningar. Den Helvigska kretsen. Savigny. Fru von Bardeleben. Bröderna Grimm. Leopold v. Ranke. Rauch och Wichmann. Dieffenbach och Doenninger. Dora von Helvig. Afskedsmiddag hos Svenska Ministern. Smickrande hyllning. Afsked från Berlin. »Nästa Vecka!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uk askan i ei.den
397
sådant har man icke hemma i Sverige!...» Men nästa
dag är det lika varmt igen dä man börjar sin
obligatoriska vandring genom Målningsgalleriet, till
porslinsutställningar, fornsamlingar och allt det otaliga som
man icke vill lämna obesedt och obeskrifvet–Intet
under om krafterna börja svika, om Geijer känner sig
»litet medtagen» och om flickorna, hur förtjusta de än
äro i Dresden, — »denna obeskrifligt vackra och
angenäma stad» — dock till sist kommo öfverens att de,
när allt kominer omkring, äro »rätt glada att komma
därifrån»! —
Emellertid kom man — nästan bokstafligen —
endast ur askan i elden: — ty om det var varmt i Leipzig
och Dresden så var det i själfva verket tiofalldt
varmare i Berlin ... »Aldrig i mitt lif» — skrifver fru
Anna-Lisa klagande — »har jag gjort mig en föreställning
orn, än mindre erfarit och pinats af en sådan hetta
som i denna stora sandiga Stad med dess breda,
dammiga, oändligt långa gator —- ett verkligt Sahara
i mitt tycke!...» Och fåfängt söker man h ä r efter skugga
och svalka äfven där man hoppats att finna dem; —
träden vid Unter den Linden stå »som förbrända» och
till och med uti Thiergarten täckes grönskan öfverallt
af ett askgrått lager af damm som »gör det hemskaste
intryck»... Icke dess mindre fullgör man dock
hjältemodigt sin plikt som samvetsgrann resande och intet
af allt det myckna som här ses och antecknas lämnas
obesedt eller obeskrifvet. — Potsdam och Sans Souci,
das Neue Palais, Charlottenhof, Drottning Louises
mau-solé, Muséet och åtskilliga målares och bildhuggares
atelierer — allt besökes och åt allt bemödar man sig
att göra full rättvisa; men man läser dock tydligt nog
mellan raderna att det varit ett drygt dagsverke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
