- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
80

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Julen. Adolf Hamilton i sin fästmös familj. Två bref från fru Anna Lisa till Malla Silfverstolpe. Atterbom och Geijer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

NYTT BREF TILL MÅLLA

Framför mina hjärtliga hälsningar till Landsh. Järta,
G—nan Clason och Augusta!

D. 12 januari 1847 på min 65: te födelsedag.»

Från de 5 öfver hufvud taget »stilla» veckor Adolf
Hamilton nu tillbragte i sin fästmös familj föreligger
ännu ett bref af fru Anna-Lisas hand, hvilket
förtjänar att till större delen anföras:

»Stockholm 1 febr. 1847.

Tack, min älskade, goda Malla, för ditt senaste bref,
som liksom alla. föregående andas trofast vänskap och
godhet för oss. Jag har nu en stund för mig själf,
medan de kära barnen äro ute på visiter. Och den
vill jag använda att tala vid min vän; ehuru jag så
nyligen skickat färska hälsningar med både Fant och
Carlsson, så vet jag, att jag ändå på detta sättet är
välkommen hos dig; och det går mig nu ofta som i
Uppsala, att, då jag skulle gå ut för att uppfylla mina
visitskyldigheter, jag gick till dig och blef kvar. Nu
borde jag skrifva till fru Grubbe, äfven hänger ett
svar på ett långt bref från fru Ehrenborg öfver mitt
samvete, men — — — jag går till dig. I det
hela har jag nu en period af skrif lätt ja, som stundom
kommer öfver mig, och ju längre jag skjuter upp ett
bref som känns som en skyldighet, ju trögare går det.
Icke så då jag får med pennan följa mina innersta tankar,
hvilket rätt öfversatt vill säga, att man är själfsvåldig och
gör hvad man helst vill, ett prerogativ, som vanligtvis
blott opåtalt plägar tillfalla snillen eller artister.

Apropos, så är Fredrika Bremer i staden, och Geijer
har just på morgonen varit hos henne. Just som han
skulle gå, frågade hon honom på samvete, om han
tycker hvad som i senare tider blifvit sagdt om hennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free