Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Julen. Adolf Hamilton i sin fästmös familj. Två bref från fru Anna Lisa till Malla Silfverstolpe. Atterbom och Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKA BREMER
romaner, att de börja blifva maniererade, hvarpå han
uppriktigt svarade ja* och gaf henne det rådet att skrifva
noveller och berättelser. Han sade, att hon ganska väl
upptog detta, men jag fruktar, att detta nedflyttande
af honom kostar på henne, ty hon är verkligen i sådana
fall empfindlich — emellertid måtte det väl ha varit
hennes mening att få sanning af honom, ty hon känner
honom för väl för att vänta sig annat. Den goda, ädla
Fredrika!! Hon har här verkat mycket för att afstyra en
förlofning mellan en hennes släktinge och en
läsar-präst, hvars karaktär är tvetydig, men misslyckats.
En märkvärdig makt ha just sådana med unga, vackra
flickor: de läsa in dem, och man kan blott önska, att
förtrollningen ma räcka lifvet ut. Månne inte fröken
F:s förlofning med T. gått på samma vägar? Jag har
af flera hört, att han gjort sådana försök på andra
håll, men ej lyckats, men friherrinnan F. är själf en
läsarfru och var honom gynnsam.
Jag skulle väl tala om, att jag, sedan jag sist skref,
varit ett par dagar i stora världen, nämligen i
onsdags hos Beskows och torsdagen på excellensen Ihres
bal. På det första stället var det tämligen ledsamt midt
ibland hela Skeppsbroadelen och några
Vorneh-m e n dazu — att råka Marie Hartmannsdorff och
Charlotte Wrangel var dock roligt, men man råkas ju ej
på sådana ställen. Fru Due sjöng i mitt tycke ej vackert
eller behagligt; hon forcerar sin röst för mycket, som
annars kunde vara vacker. Agnes sjöng ock, men var
rädd, och det skämde bort hennes annars vackra timbre.
För öfrigt såg man vackra, granna fruar, gamla och
* En annan svaghet i hennes skriftställarskap
karakteriserade han så: »Du predikar så förbannadt, Fredrika!»
6. — I solnedgången. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
