- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
150

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Runebergs Vårt land. Svenska pressen om Geijer. Två bref från hans änka. Hans jordfästning. Grafsättningen i Uppsala. Den dödes eftermäle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

DELTAGANDE VÄNNER

härifrån. Betty ville jag ock råka och har hopp därom
efter pingst. Huru kära äro mig ej alla mina
Uppsalavänner, men för många på en gång står jag ej ut med;
jag känner mig nervös, då jag talar vid flera — därföre
är jag så rädd, ty jag måste hålla sådana minnen och
tankar, hvaraf jag lefver ett högre och bättre lif, ifrån
mig, och det är en förskräcklig belägenhet, som jag vill
undvika.

Tack för ditt så kära bref! Hvad du däruti begär
medföljer — det är så litet, men det blef så obetydligt
afklippt efter döden, och förut fanns ej mer än hvad jag
har i en medaljong.

Vi ha nu beslutit, att Gustaf dröjer hemma för att
om onsdagen följa Agnes till Uppsala, där de bli öfver
torsdagen. Vi ha nu så mycket bestyr både för hennes
skull och bouppteckningen, som måste ske, innan vi
resa härifrån, så att hennes Uppsalabesök blir bra kort;
hon får ändå se och råka eder alla, innan hon flyttar.
Då jag ej kan få komma till eder, gör det mig ändå
godt, att hon kan få den tillfredsställelsen.

Tusen hälsningar från mig till alla, alla! Gud
välsigne dig, du goda, älskade vän!

A.-L. Geijer.

P. S. Börjesson var här i går — med honom fick
jag gråta och tala om närvarande och förflutna tider.
Han känner djupt och våldsamt. Han fann sig så ensam
och tyckte, att allt vackert, sant och skönt vill öfverge
oss. Atterboms vacklande hälsa bekymrade honom
mycket. Jag har aldrig sett en karl kunna gråta så.

Måndagsmorgon. Det är en vacker, klar dag, Gud
ske lof! — Ack — detta är då min och hans så omtalade
vårresa till Uppsala!!

*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free