- Project Runeberg -  I solnedgången : minnen och bilder från Erik Gustaf Geijers senaste lefnadsår / Fjärde samlingen : 1846-1847 /
149

(1911-1914) [MARC] Author: Anna Hamilton-Geete With: Erik Gustaf Lilljebjörn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Runebergs Vårt land. Svenska pressen om Geijer. Två bref från hans änka. Hans jordfästning. Grafsättningen i Uppsala. Den dödes eftermäle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRAMTIDSPLANER

ord, hans toner — och hafva det alltid bäst ensamma
med oss och mina gossar. Just nu sjunger hon hans
gamla Serenad — — — Gudskelof, att hon nu kan
sjunga — — det har alltsedan han gick bort varit så
tyst. Agnes kommer kanske i nästa eller därpå följande
vecka till sitt kära Uppsala för att taga afsked. Många
längtansfulla tankar och hemliga trådar draga mig dit,

men–jag skulle ej nu kunna bära detta återseende.

Hur skall jag få råka dig, du ädla, förträffliga väninna,
som så väl förstod honom? Kommer du ej hit för att
resa till Ärstad?* Vi resa till Västergyllen omkring den
8 juni; Agnes och Hamilton skola där i all stillhet i
föräldrars och syskons närvaro förenas. De kära barnen
skola börja, då jag slutar. Gud bevare dem! Jag
vill vara med dem till hösten — då kommer jag hit
igen och skall för de vintrar som återstå mig slå mig
ner här. Jag håller af Stockholm — kunde jag få bo
i dessa samma rum, som äro mig så obeskrifligt kära,
ehuru jag här genomlefvat de kvalfullaste ögonblick i
mitt lif, men här trifdes h a n så väl. Här sväfvar hans
minne och hans flyktade ande jämt omkring mig. Jag
får dock söka mig en liten anspråkslös boning, som
en fattig änka anstår; för min timliga bärgning sörjer
jag dock ej, ehuru inskränkt den än må bli. Huru
rik har jag ej varit! Må mitt öfriga lif helgas till tack
och lofsägande därföre!

Ack huru gärna ville jag få? tala ut och gråta med
dig! Den där platsen på din soffa som du bjuder har
legat mig i hågen både kvällar och morgnar, men jag
tror mig ej ännu nog stark. Emellertid är det mig bra
svårt, om jag ej skulle få råka dig, innan jag reser

* Årsta?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:20:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isolnedg/4/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free