Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människor i skyddsrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI:s kröning, och där jag nu kunde jämföra den
engelska befolkningens reaktion inför bombkriget
med tyskarnas.
Vid mina konferenser i Genève hade det
önskemålet framförts, att jag skulle bege mig till
England för att få kontakt med Brittiska Röda Korset
och andra i London representerade
Rödakorsorganisationer. Jag hade också för avsikt att sätta mig i
förbindelse med UNRRA:s europeiska ledning.
Överresan hade varit förenad med vissa dramatiska
poänger. Vid denna tidpunkt existerade inga
reguljära flygförbindelser mellan Sverige och England,
men brittiska legationen hade lovat mig att få följa
med ett av de små, mycket snabba moskitoplan, som
användes för att föra post mellan Stockholm och
London och som i nödfall också kunde ta
passagerare. Det var den 12 februari, som jag stuvades in i
planet. Piloten gav mig först en mycket noggrann
lektion i konsten att använda en fallskärm och
bogserade sedan in mig i det trånga utrymme, som
egentligen var avsett för en bomblast men som nu skulle
disponeras av mig. Det är nog bäst att ni håller er
lugn, förklarade piloten för mig med ett litet
småleende, eljest kan det hända att bombluckan, som ni
sitter på, öppnar sig, och jag har ingen lust att tappa
er. Sedan jag dessutom fått en syrgasapparat —
planet var tvunget att gå upp på mycket stor höjd —
startade vi.
Om jag minns rätt, lämnade vi Bromma vid halv-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
