- Project Runeberg -  Istiden : Ett skede i jordens historia /
13

(1899) [MARC] [MARC] Author: Arvid Gustaf Högbom - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Om glaciärer eller jöklar, deras utbredning, deras rörelser och däraf förorsakade bildningar. Dessa bildningars förekomst långt ifrån nutidens glaciärområden utgör bevis för en tid med strängare klimat, istiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(se fig. 4). Dessa vid alla glaciärer förekommande
glaciärälfvar äro i hög grad grumlade af fint lerslam, som
uppsamlats under glaciärens yta ur bottenmoränens
bärgartsmjöl. Få Island kallas de just på grund af sin
slamrikedom och vattnets däraf nästan mjölkhvita färg
för “hvitåar“. När älfven når en sjö eller hafvet,
afsättes detta slam lagervis på bottnen. Då slammets
beskaffenhet och ymnighet ändras i samma mån som
strömhastigheten, alltså med årstiderna och väderleksförhållandena,

illustration placeholder
Fig. 4. Bild af en jökel.



Tvänne mindre jöklar ses sammanflyta till en, hvarvid deras inre

sidomoräner förena sig och bilda en midtmorän. I jökelns nedre ända, som är

omsluten af bågformiga ändmoräner, ses en öppning, “jökelporten“, ur hvilken

jökelälfven framrinner. Vidare märkas radierande remnor i jökelns nedre ända och

en tvärs öfver jökeln gående afsats (“isfall“), som afspeglar någon ojämnhet i

den underliggande dalbottnen.


får denna afsättning ofta en vacker varfvighet i sin
lagring, hvarför den benämnes varfvig lera. Sådan
varfvig lera har en mycket stor utbredning i södra och
mellersta Sverge samt når stundom en mäktighet af
tiotals m. Grenom sin tydliga varfvighet af omväxlande
bruna och grå ränder samt vanligen genom sin betydliga
kalkhalt (på grund hvaraf den ofta användes till märgling)
skiljer den sig från andra yngre leror. Den blef under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 5 23:15:31 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/istiden/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free