Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - angiola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ángloia sm angela.
angiolétto sm., liten engel.
angipórto sm., Återvändsgränd.
angiicanismo sm., engelska statsreligionen.
anglioáno a., anglikansk, engelsk.
anglicismo sm., anglicism.
ánglo a.. engelsk.
anglomania sf., vurm för allt engelskt,
anglómano sm., en som vurmar för allt
engelskt.
angoláre a.. vinklig, -elformig ; ojämn ; kantig,
ángolo sm., vinkel; hörn; vrå.
angolóso a.. kantig; ojämn.
Angöra sf., (geogr.) Angora ; gatto
angorakatt.
angóscia sf., ängest, ängslan ; sorg, smärta,
kval.
ang080láre va., bedröfva, smärta, oroa.
angosoiosaménte adv., ångestfuiit.
angoscióso a., bedröflig, sorglig, smärtsam ;
sorgsen, bekymrad, ängslig, orolig,
ángue sm., orm.
anguilla sf., ål.
anguilláia sf., åldamm, -kista,
anguiilifórme a., ålformig, -artad,
anguináglia, anguináia sf., ljumske,
angùria sf., vattenmelon,
anguséila sf., (zool.) hornfisk.
angùstia sf., elände, armod; sorg, bedröfvelse ;
trångmål, betryck, knipa,
angustiáre va., bedröfva, oroa, plåga.
bedröfvas, oroa sig.
angustió80 a., bedröfvad, bekymrad, oroad;
bekymmersam, ledsam,
angósto a., trång, smal, knapp; inskränkt;
begränsad; liten,
ánice sm., anis.
anile sm., indigoplanta.
anilina sf., anilin[färg].
ánima sf., själ ; lif, anda ; lefvande väsen,
person, människa ; (fig.) känsla, liflighet, uttryck,
själfullhet ; rörlighet, lif [och rörelse] ; det
inre (innersta), hufvudsak; con —, själfullt,
med värme; dare ~ a, lifva, gifva lif åt;
non vi troverete f ni skall ej finna ngn
där; biton’~, salig (afliden),
animadversióne sf., aktgifvande; ogillande,
klander, tillrättavisning,
animalácoio sm., (fig.) best, odjur; få, nöt.
animáloulo sm., smådjur, kryp.
animále sm., djur; (fig.) dumhufvud, nöt, fä.
— a., animalisk, djur-; djurisk,
animalésco a., animalisk, djur-,
an i mal étto sm., litet djur, kryp.
animalitá sf., animalisk natur 1. tillvarelse ;
(fig.) djuriskhet, sinnlighet,
animalizzáre va., förvandla till animaliskt
stoiT; förnedra till djur.
animalóne sm., odjur, best; F få, nöt,
drummel.
animalöccio, animaiùzzo se animaletto.
animáre va., lifva, gifva lif åt, besjäla;
uppmuntra, -elda, -egga ; sätta lif i.
animataménte adv., lifligt, med lif (ifver),
animativo a., upplifvande, -muntrande,
an i m áto a.. liflig, lefvande, rörlig; lifvad,
besjälad ; ifrig ; uppbragt, het ; uppmuntrad,
animatóre a., lifgifvande,
animavversióne se abbadia.
animazióne sf., upplifvande; lif, -lighet; ifver.
animèlla sf., [kalvbräss ; ventil ; iclaff; «pjäll.
an i métta sf., täcke öfver nattvardskalken ;
bröstharnesk,
ánimo sm., ande; anda, själ, sinne ;
fallenhet, sinnelag, hufvud, omdöme ; mod,
be-hjärtenhet ; afsikt, uppsåt ; mening, tanke ;
håg, lust; samvete ; farsi fatta mod ;
perdersi cT~, förlora modet ; avere in
förehafva ; mettersi in di fare, föresätta
sig att göra; vi diró r~> mio, jag skall
säga er min mening ; di buon t~>, gärna,
med nöje; <•>! (interj.) modi fatta modi
var modig!
animosaménte adv., käckt, driftigt, tappert;
hätskt, illvilligt, af ovilja,
animositá sf., tapper-, käckhet, mod ; ovilja,
hat, vrede, hätskhet, förbittring,
animóso a., modig, tapper, käck ; oförväget»,
dristig ; illvillig.
anisétto sm., anisett.
ánitra sf., and, anka ; femmina, ankhöna-,
f** selvatica, vildand,
anitréila, anitrina sf., and- 1. ankunge,
anitrino sm., ankunge,
anitrire vn., gnägga.
Anna sf., (np.) Anna.
annacquáre va., vattna ; blanda upp, späda
ut med vatten,
annaffiáre va., vattna,
annaffiatóio sm., vattenkanna,
annále a., årlig.
annáli sm. pl., annaler, årsskrift,
annalista sm., krönikeskrifvare.
annasáre va., nosa på, Vädra [upp]; (fig.1
snoka upp.
annaspáre va., ø afhärfla» uppnysta, — vn.,
råka i oordning, bli förvirrad,
annáspo sm., # härfvel, nystfot,
an náta sf., år, -gång; skörd; ársinkomst,
•lön.
annebbiaménto sm., förmörkande;
mulnande ; skymmande,
annebbiáre va,, insvepa i dimma; für-huik.
la, mörka; skymma. mulna, blifva
töcknig; förmörkas, -d»ik’.’’?; plialli, för.
torkas (om frukt); lurJA-v’^ bftnd 1.
sot (om säd),
annebhiáto a., multn, t/ck-uV, dimmig;
förtorkad ; solig,
annegaménto sm., ririhkwn.c: ; fi.rstöre^e.
annefláre va., dr-K k ^r.n uaücr v itten.
»^Sä, drunkna; dr.inka
anncgáto fp. (sm.), dränkt, rhunkrs.l.
annegazióne sf., föröke;*..* ; uppfVIi:;?.
anneghittiménto sm., lattja» dagdrifveri.
anneghittire va., göra liut-ef^:]. — vn. o.
lata sig, göra ingenti; blifva lat.
annegráre, anncgrire se annerire.
annerare se abbadia.
anneréilo sm., föga betydande år.
anneriménto sm., [nad]svärtande ; svarthet,
svart färg, svärta ; svart fläck,
annerire va., göra svart, svartmåla, [ned-]
svärta ; fördystra. — vn. o. <~sif svartna,
blifva svart; mörkna,
annessióne sf., annekterande, -ing.
annésso pp. (a.), bi-, vidfogad ; tillhörande.
— sm., annex ; bihang, bilaga ; tillbehör ;
gli annessi * connessi, åbyggnader, utlius.
annestaménto sm., [in]ympning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
