- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
36

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - arrivamento ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


arrivaménto sm., ankomst; anländande &c.
arrivare vn., landa ; anlända, ankomma,
framkomma ; «—cj, förstå, fatta, begripa ; <— bene,
lyckas. — va., uppnå, nå; fatta, gripa; F
gifva, tilldela; slå till. <—SÌ, göra sig illa.
arrivata sf., arrivo fsm., fram-, ankomst;
anländande, inträffande ; landning ; (i pl.)
tillförsel.
arri2záre va., resa, höja.
arrobbiáre va., ⚙ färga med kräpp.
arrocáre vn., blifva hes.
arroccáre va., sätta linet på [sländan]. —
vn., rockera (i schackspelet).
Arrocchiáre va., skära sönder, i bitar; F
fuska ihop, slarfva. ’SÌ, förvillas, bringas
ur fattningen,
arrochire vn., bli hes.
arrogánte a. (sm.), trotsig, förmäten, öfver-
modig, egenkär; stursk [person],
arroganteménte adv., öfvermodigt, fräckt &c.
arrogantúzzo sm., näsvis person,
arroganza sf., förmätenhet, öfvermod,
stursk-het.
arrogare va., antaga, adoptera. /~si,
öfvermodigt tillvälla sig, tillskansa sig.
arrogäto pp. (a.), antagen, adopterad,
arrogazióne sf., adoption,
arrógere va., tillägga, bifoga. (Brukas
endast i imperativ : lägg därtill...)
arrogimento sm., tillagg,
arroiaménto sm., inskrifning i rullan, värfning.
arroláre va., inskrifva i rullan; (fig.) värfva.
f—8Ì, taga värfning ; inträda i krigstjänst,
arrolatóre sm., värfvare.
arroncáre va., bortrensa [ogräs], skyfila.
arroncigliáre va., haka fast; taga med hake,
krok; vrida, sno. <~si, linda, sno sig.
arroráre, arrosáre va., fukta, väta, blöta,
arrossare va., göra, färga röd. — vn., se
arrossire.
arrossiménto sm., rodnande,
arrossire vn., rodna, bli röd; (fig.) skämmas,
blygas.
ar rostáre vn., fläkta. — va., fläkta bort [-[flugorna].-] {+[flu-
gorna].+} ’Sl, röra sig, lefva, bråka, flytta
sig af o. an.
arrosticciána sf., (kokk.) halstradt kött.
arrostiménto sm., halstring ; röstning,
stekning.
arrostire va., steka; halstra, rosta, bryna; (fig.)
förtorka, förbränna. — vn., stekas, rostas ;
förbrännas, /~si, stekas, brännas af hetta,
arrostito a., stekt, rostad, halstrad,
arrostitura sf., se arrostimento,
arrósto sm., stekt kött, stek \ fare un /—, F
göra ett fel, misstaga sig. — adv., stekt!
carne arrosto, stekt kött.
arróta S/., se arroto sm.
arrotábile a., som kan hvässas, slipas,
arrotaménto sm., hvässning, slipning,
arrotare va., hvassa, slipa ; (fig.) gnida,
gnugga, skura ; nöta ; rådbråka, stegla. ~si,
sammanstöta, köra ihop ; anstränga sig,
bemöda sig ; plåga sig.
arrotatóre, arrotino sm., skärslipare ; (fig.)
egennyttig person
arróto sm., tillägg, tillökning, -växt; råga.
a., bifogad,
arrotolare va., upp-, samman-, hoprulla,
arrotondare va., raflunda.
arroveiláre va., [upp]reta, förtörna. – vn.
o. «—’sf, vredgas, bli ond.
arroveüataménte adv., ursinnigt, I vredesmod,
arrovelidto a., vred[gad], ursinnig,
arroventaménto sm., glödgande,
arroventáre va., glödga, /-si, glödgas,
arroventire va., glödga. — vn. o. /-si, glöd-
gas, bli röd.
arrovesciaménto sm., kullkastande, omstört-
ning &c.; oordning, oreda,
arrovesciáre^., omstjälpa ; kullkasta ; bringa
i oordning; öfverändakasta, omstörta;
förstöra, nedrifva; ø uppkratsa med kardtis»
tel. /~si, vändas upp och ned, störta
omkull ; tillbakakastas ; kasta sig tillbaka,
arrovesciatúra sf., se arrovesciamento.
arrovéscio adv., bakvändt; tvärtom,
arrozzire va., göra grof, ohyfsad. — vn.,
blifva grof, tölpig; bli ohyfsad, oartig,
arruffamatásse sm. o. sf., oroligt hufvud,
grälmakare, -erska.
arruffaménto sm., oreda, bråk, förvirring,
arruffapópolo sm., folkuppviglare, rabulist,
arruffáre va., vända upp o. ned, bringa i
fullkomlig oordning ; rufsa till, illa ti
II-tyga i håret, peruken 1. hufvudbonaden.
’~si, illa tilltyga hvarandra, komma i
lufven på hvarandra ; komma i handgemäng ;
(om hafvet :) vara oroligt, i uppror,
arruffataménte adv., oordentligt, i oordning,
arruffato a., rufsig; illa tilltygad i håret;
[uppjskakad, förvirrad,
arruffianáre va., hopkoppla [gnm koppleri];
sminka, putsa upp.
arruffio sm., oordning, förvirring, oreda,
arruffóne sm., bråk-, krångelmakare.
arrugáre vn., rynkas ; skrynklas, bli
skrynklig. — va., rynka, skrynkla,
arrugginire va., göra rostig ; (fig.) försvaga,
-slappa, -soffa. — vn. o. »-si, rosta sig,
bli rostig,
arrugiadáre va., vattna,
arruol... se arrol...
arruotafórbici sm., skärslipare.
arruot... se arrot...
arruvidáre va., göra grof, skroflig; göra rå,
ohyfsad. — vn., blifva grof, skroflig &c.
arruvidåtø a., grof, rå, skroflig,
arruvidíre se abbadia.
arruzzoláre se ruzzolare.
arséúa sf., mussla.
arsenáie sm., arsenal ; tyghus ; örlogshvarf.
arsenalótto sm., soldat 1. arbetáre vid
arsenalen.
arseniáto sm., (kem.) arseniksyradt salt.
arsenicale a., arsenikhaltig, -bunden.
arsènico sm., arsenik. — a., arsenik-.
arslbile a., brännbar.
arsicciáre va., [för]bränna.
arsfccio a.. |något] bränd. — sm., smak,
lukt af brändt,
arsióne sm., brand; brännande törst ; se äfv,
arsura.
arsivo a., brännande, frätande,
árso a., bränd ; (fig.) mycket fattig,
behöfvande. — sm., koks, kol.
arsura sf., brand; lurka, torrhet; feberhetta,
brännande törst; (fig.) yttersta fattigdom,
elände.
Artasérse s*n., (hist.) Artaxerees.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free