Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - A - aspro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aspro a., skarp, sträf, amper, sur, syrlig;
skroflig, ojämn ; (fig.) svår, besvärlig ; hård,
häftig, sträng; rå, grof; skärande,
èssa sf., benzoe; — fetida, dyfvelsträck.
assaettare vn., träffas af en pil; (fig.) lida
svårt, plågas, ~si, blifva ond, förbittrad;
arbeta, släpa ; tempo assaettato, mycket fult
väder.
assaggiaménto sm., [provsmakning,
assaggiare va., smaka; profsmaka; försöka,
pröfva ; — l’oro, probera guld[myntj.
Assaggiatóre sm., profsmakare.
assaggiatila sf., se följ.
assággio sm., profsmakning ; prof.
assáf adv., ganska, mycket ; tämligen ;
tillräckligt, nog ; gente —, mycket folk ; — per
tempo, rätt tidigt,
assaliménto sm., anfall, angrepp,
assalire va., an-, öfverfalla, angripa; storma,
rs a töre sm., angripare, anfallande,
stormande.
Assaiónne sm., (hist.) Absalon,
assai lábile a., som kan angripas,
assaitáre ill. fl., se assalire etc.
assálto sm., anfall, angrepp, stormning;
fäktning ; dar /*—, storma,
assannáre va., gripa med tänderna, fasthålla,
assapéro (far) vn., låta veta, underrätta,
assaporaménto ^«..smakande &c. ; njutning,
assaporare va., smaka [noga, med [-välbehag[-] {+välbe-
hag]+} ; krydda ; (fig.) njuta af.
assaporazìóne Sf., se assaporamento.
assassårø va., kasta sten på ; stena,
assassinaménto sm., [lön]mord.
assassináre va., [lön]mörda; döda; (fig.) djupt
förorätta; plåga ihjäl,
assassinatóre sm., lönmördare,
assassinio sm., [lön]mord ; (fig.) försåtligt
öfverfall.
assassfnoJw., lönmördare; (fig.) blodsugare;
bandit.
assavoráre se assaporáre.
ásse sf., planka, bräde.
èsse sm., # hjulaxel ; axellinie ; (geom.)
mo-diolus ; midt ; ass (mynt) ; (äfv.) arfvegods,
-dal; /’— ereditario, arf, arfvegods; /’—
ecclesiastico, Kyrkans arfvegods.
asseccáre va., [för-, utjtorka ; torrlägga,
pumpa läns. —• vn. o. ~si, torka [sig], bli torr.
assecchire vn., bli torr ; (fig.) magra,
assecondare va., hjälpa, understödja,
assedére va., sätta ; ställa ; belägra. — vn„
sitta, vara belägen, ~si, sätta sig, sitta,
assediaménto sm., belägring; (fig.)
besvärande.
assediánte a. (sm.), belägrande,
assediáre va., belägra; (fig.) besvära,
bestorma [med böner],
assediatóre sm., belägrande,
assèdio sm., belägring; porre /*— a, (äfv.
fig.) belägra, bestorma, besvära ; stato rf’—f
belägringstillstånd,
asségna sf., se assegnamento.
assegnábile a., bestämbar; som kan
angifvas.
assegnaménto sm., an-, invisning ; inkomst,
ränta ; jare — su. räkna på.
assegnáre va., gifva an-, invisning, anvisa;
bestämma, anslå; tilldela; angifva; anföra,
andraga.
assegnataménte adv., särskildt, i synnerhet;
sparsamt, med besparing,
assegnatézza sf., sparsamhet, hushållning,
assegnáto pp. (a.), anvisad &c. (se asseg’
nare) ; sparsam, hushållsaktig. — sm.,
as-signat.
assegnazióne sf., se assegnamento.
asségno sm., provision, arfvode; inkomst,
ränta ; an-, invisning ; — di banca,
bankanvisning.
asseguire va., uppnå, erhålla, ernå; se
äfven eseguire.
assemblare va., [för]samla, sammankalla,
assemblèa sf., [för]samling, sammankomst,
assembráglia sf., sammandrabbning,
stridsvimmel.
assembraménto sm., [för]samling, förening ;
sammankomst, möte; folkskockning.
assembráre va., [för]samla; sammankalla,
hopbringa; ordna [till strid]. — vn., likna,
vara lik. ~si, samla sig, samlas [i [-slagordning],-] {+slag-
ordning],+}
assennáre va., göra klok, förståndig; bringa
till förnuft, varna,
assennataménte adv., klokt,
assennatézza sf., klokhet, förstånd,
urskiljning; försiktighet.
assennáto a., förnuftig, klok, förståndig,
assennire se abbadia.
assènso sm., bifall, samtycke, medgifvande,
assentaménto sm., frånvaro ; aflägsnande &c.;
afiägsenhet, afstånd,
assentáre va., aflägsna, afskilja; skaffa
undan; smickra. si, aflägsna sig, bortresa,
gå (fara) bort, ut.
assentatóre sm., en som aflägsnar, afskil-
jer &c. ; smickráre,
assènte a., frånvarande ; aflägsnad, aflägsen,
assentiménto sm., samtycke, bifall,
assentire vn., samtycka, medgifva, bifalla;
nöjas. — va., lämna bifall till, bevilja ;
tilllåta.
assentito a., klok, försiktig; listig,
förslagen ; andare —, vara på sin vakt, hålla sig
i akt.
assénto sm., samtycke, bifall.
assènza sf., frånvaro; aflägsnande; brist.
assènzio sm., malört; absint; (fig.) bitter
sorg, bedröfvelse,
asserársi vr., lida mot aftonen, bli afton,
asserenáre se abbadia.
asserénte a., jakande, bekräftande. — sm.
en som försäkrar ngt.
asseriménto sm., se asserzione.
asserire va., försäkra, bedyra; bekräfta,
påstå.
ássero sm., bjälke.
asserragliáre va., tillspärra, förslcansa; bar
rikadera.
asserráre va., tillknyta, -draga,
assertivaménte adv., jakande,
assertivo a., bekräftande, jakande,
assèrto sm., påstående,
assertóre sm., en som påstår [ngt]; försvaráre.
assertório a., bekräftande; assertorisk.
asserváre se abbadia.
asserzióne sf., påstående, försäkran,
assessoráto sm., assessors befattning,
assessóre sm., assessor, bisittáre; ledamot
af styrelsen I kommunalnämnden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
