Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - Brasile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Brasile sm., (geogr.) Brasilien,
brasile sm., röd bresilja, fembock,
brasiiiåno a. (sm.), brasiliansk, brasilian.
brattóa sf., (bot.) blomskärm,
braváccio sm., storskrytáre, skräflare.
bravaménte adv., tappert, modigt, käckt ;
duktigt, skickligt,
bravare va., hota ; banna, snäsa ; trotsa,
braváta sf., skryt, skräfvel ; förebråelse,
bannor ; hot; trots,
bravazzáre vn., skräfla, storskryta, skrodera.
bravazzata sf., skräfvel, skryt, skroderande.
bravázzo se bravaccio.
braveggiáre vn., bära sig duktigt It; skryta,
skräfla.
braveria se abbadia.
bravézza se bravura.
brávo I. a., tapper, modig, behjärtad, käck ;
rask, duktig ; hederlig ; skicklig ; lärd,
kunnig ;rättskaffen[s], bra, hygglig; della brava
gente, präktiga människor. — II. sm.,
italiensk bandit, legd lönmördare; storskrytáre,
skräflare ; fare il skrodera, skräfla. — III.
interj., bral bravo i da f l se sål hör på I
bravùra sf., mod, tapperhet; skicklighet,
färdighet, bravur,
bréccia sf., öppning [på en mur]; bräcka,
hål ; (>&) bresch, bräck ; en sorts
marmor; groft grus ; ./är , (fig.) göra intryck;
hafva verkan; öfvertyga,
brefotrófio sm., hittebarnshus.
Bréma sf., (geogr.) Bremen,
brénna sf., skinkmärr, hästkrake.
Brénnero sm., (geogr.) Brennerpasset.
brènta sf., [vin]tunna (en half hektoliter),
brentatóre sm., tunnbindare.
Bréscia sf., (geogr.) Brescia.
Breslávia sf., (geogr.) Breslau.
Bretágna sf., (geogr.) Bretagne; Grande f,
Storbrittanien.
b retó ne a. (sm.), bretagnisk, bretagnare.
brettélle sf., pl., hängslen.
brève sm., amulett ; påtiigt bref. — sf., (mus.)
half not. — a., kort, kortfattad ; liten ;
snabb, hastig; tvär. — adv., kort[fattadt];
med (i) få ord; kort sagdt, nog af ; in ,
på kort tid; med få ord; med ett ord,
kort sagdt ; fra , inom kort.
breveménte adv., kort, korteligen,
kortfattadt; med få (ett) ord.
brevettare va., tilldela (ge) patent;
patentera; ge diplom,
brevétto sm., patent ; diplom, fullmakt,
breviário sm., (liturg.) breviariura,
breviloquènte a., kort fo. innehållsrik,
breviloquènza sf., innehållsrik korthet,
klarhet ; ordknapphet,
brevilóquio sm., kort innehållsrikt tal; titel
på en afhandling,
brevitá sf., korthet, kort varaktighet,
brézza sf., bris, kultje; kall vind.
brezzeggiáre vn., blåsa friskt,
brezzolina sf., svag bris.
brezzolóne, brezzóne sm., laber kultje ;
häftig- vind; (fig".) förkylning:; (ss. <*■) frusen
af sig.
briachézza sf., supighet ; fylleri.
briáco I. a., rusig, drucken, full; fr acid o.
dödfull. — II. sm., supare, fyllbult,
briacóne sm., storsupare, fyllbult, suput.
brio sm., »t, brigg,
bricca sf., vildt, otillgängligt ställe,
briccica sf., småsak, strunt, lappri, bagatell,
briccicáre vn., roa sig med lappri, prata
strunt.
bricco sm., åsna; kaffepanna, -kanna; tunn
tegelsten.
briccola sf., (gam. &) stenslungningsmaskin.
briccoláre va., kasta, slunga,
bricconáccio sm., skälm, galgfågel, liderlig
sälle.
bricconáta sf., skurk-, bofstreck,
skälmstycke.
bricconcéllo sm., tjufpojke, odåga, skälm,
-unge.
briccóne sm., skälm, galgfågel, odåga; ~
matricoláto, ärkeskälm,
bricconeøgiáre vn., bedraga,lura [fo[k];
lefva på skälmstycken ; lefva liderligt.
bricconeria sf., skälmstycke, skurkstreck,
briciola sf., [bröd]smula; (fig.) grand, dugg,
smula, litet stycke,
briciolo sm., litet stycke; (fig.) grand,
smula, dugg.
briga sf., bråk, besvär, bekymmer, förtret,
olägenhet; gräl, tvist ; angelägenhet ;
pigliarsi la r* di, göra sig den mödan att;
attaccar con, börja gräl med...
brigadière sm., befälhafvare för ett
kommando karabinierer ; öfverkonstapel.
brigantággio sm., stråtröfveri ; plundring,
brigánte sm., röfvare. —- a., verksam,
trägen.
brigantésco a., röfvar-,
brigantina sf., fjällpansar, pansarskjorta,
brigantino sm., ⚓ brigantin,
brigare va., söka att vinna ngt gnm ränker;
ifrigt eftersträfva. — vn., smida ränker,
intrigera; bemöda sig, vinnlägga sig.
brigáta sf., brigad ; (fig.) skara, skock,
flock.
brigatáccia sf., uselt följe.
brigatóre sm., ifrig eftersträfvat, sökande;
intrigmakare.
brighèlla sm., komisk person i italienska
folkkomedin (från Brescia) ; (fig.) intrigant.
Brigida, Brigita sf., (np.) Birgitta,
briglia sf., betsel, tygel, töm ; a tutta i
sporrsteck; a sciolta. med lösa tyglar,
i fullt språng ; lasciáre la sul collo ad
uno, (fig.) ge fria händer, fritt lopp åt ngn.
brigliáio sm., sadelmakare; sporrmakare.
brigóso a., trätosam.
brilla sf., ⚓ mortel, hvari ris rensas,
brillaménto sm., glans; skimmer; $
rensning (af ris, säd o. d.j.
briilantáre va., ⚓ slipa till briljant,
briljantera.
briilánte a., glänsande, lysande; präktig;
förträfflig, ypperlig. — sm., briljant, slipad
diamant.
brilláre vn., glänsa, lysa, skimra, stråla;
briljera, utmärka sig. — va., $ rensa, taga
bort skalen (från ris, säd o. d.).
brillatóio sm., ~ mortel, hvari ris, sad o. d.
rensas, skalen borttagas m. m.
briliatóra sf., $ rensning (af ris, säd o.d.).
brillo a., halfrusig, »lifvad». — sm., vide.
brimbáia sf., ‡ 0 pumpsvängel, -stång
brina sf., rimfrost.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
