Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - B - bruciolato ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruololáto a., maskstungen, (fig.) f
förälskad, kär.
brúciolo sm., mask; (1 //.) [hyfvel]spán.
brucióre sm., brännsår, -skada; sveda,
smärta, värk; stickning, retning, klåda.
bruco sm., se brucio. — a., trasigt, torftigt
klädd.
Bröges sf., (geogr.) BrUgge.
brughièra sf., ljunghed, snår.
bruire se abbadia.
brulicame se abbadia.
brulicáre vn., vimla, kräla, myllra.
brulichìo sm., vimmel, krälande, myllrande.
bruiiaménte adv., fattigt.
brullo a., naken; kal; trasig, fattig.
bruiótto sm., i brännare, brandskepp.
brum sm., (milan.) droska.
brùma sf., xnist, tjocka ; midten af vintern ;
(fig.) ålderdom; trä-, skeppsmask.
brumáio sm., (hist.) töckenmånad,
brumále a., vinterlig.
brumlsta sm., (milan.) droskkusk,
brunázzo a., brunaktig.
Brunechílde sf., (hist.) Brynhilda.
brunétto a., brunaktig, något brun. — sm.,
brunlett, brunett person,
brunézza sf., brun färg, brunt,
bruniménto sm., ⚙ brungöring, polering,
brunire va., ⚓ brunfärga, -göra, -måla ;
glätta, polera,
brunitóio sm., ⚙ polerstål, -fil, -sten;
glätt-järn.
brunitóre sm., $ poleráre.
brunitura sf., $ brungöring, -färgning;
polering; polityr,
brùno a., brun; mörk, djup. — sm., brun
förg, brunt; sorgdräkt, -kläder,
brunétto, brunózzo a., något brun,
brunaktig; svartmuskig, mörk; dyster. — sm.,
brunlett person, mörkhyad person.
Brönswick sm., (geogr.) Braunschweig,
brásca sf., (bot.) mustörne (Ruscus);
rykt-borste.
bruscaménte adv., häftigt, tvärt, barskt,
snäsigt.
bruscáre va., £ brimma [kölen pä ett [-fartyg};-] {+far-
tyg};+} [be]skära [träd],
bruschétto sf., pl. : tiráre le draga strå,
»stack» [om ngt],
bruschétto a., syrlig; (fig.) vresig,
bruschézza sf., syra, sur smak, skärpa; (fig.)
grofhet, tvärhet.
brúsoo I. a., sur, kärf, skarp, sträf; sträng,
hård ; tvär, barsk, grof ; fare il viso f, se
snedt på ngn. — II. adv., tvärt, barskt. —
III. sm., (bot.) mustörne.
bruscolino, brúscolo sm. [ha[m]strå, sticka,
bruscolóso a., full med halmstrån,
brusio sm., larm. oväsen, oljud,
Brusséüe sf., (geogr.) Bryssel,
brutáglia sf., pack, slödder,
brutale a., djurisk, rå, grof, brutal, plump,
ohyfsad,
brutalitá sf., råhet, grofhet; grof, rå
handling; djuriskhet, djurisk drift; vildhet,
brutalménie adv., rått, groft, brutalt,
djuriskt, plumpt, våldsamt,
bruteggiáre vn., lefva som ett djur.
brúto sm., oskäligt kreatur, djur ; (fig.)
ärke-dum människa, fä, nöt ; en som blindt lyder
sina begär. — a., rå, grof; oskälig,
oförnuftig.
Bröto sm., (hist.) Brutus,
bruttaméntø adv., fult; skamligt; otäckt,
gement.
bruttaménto sm., orenlighet, smuts,
bruttáre va., smutsa, nedsöla, orena;
befläcka. i^si, smutsa ned sig, bli smutsig;
få en fläck,
bruttézza sf., fulhet ; vanskaplighet ;
skamlighet, neslighet.
brùtto I. a., ful, oskön, otäck ;
vederstygglig; vanskaplig; smutsig, osnygg,
oanständig; dålig; skamlig, neslig; F dyster,
sorgsen, misslynt ; (hand.) brutto-; fa
det är fult väder. — II. sm., fulhet,
vanskaplighet.
bruttura sf., fulhet ; smuts, orenlighet, snusk,
bruzzaglia sf., pack, pöbel, slödder,
brùzzo, brùzzolo sm., gryning, dagning ;
(fig.) sken, skimmer,
buaccio sm., dålig oxe; (fig.) fä, nöt, fåne,
idiot.
buaggine, buasságglne sf., tölpaktighet,
dumhet.
bùbbola sf., härfågel ; (fig.) snack, sladder,
skräfvel, prat.
bubboláre va, smussla undan, lura, narra af,
från, roffa åt sig. — vn., darra, skaka (af
köld) ; mullra,
bubbolièra sf., halsrem [försedd med [-bjällror].-] {+bjäll-
ror].+}
búbbolo sm., bjällra,
bubboióne sm., skräflare, skrodör.
bub[b]óne sm., (läk.) svulst i ljumsken,
bubbónico a., (läk.) bubonisk.
bubùlca, bubuloáta sf., plogland.
búca sf., hål; grop, öppning; ihålighet;
graf; (teat.) sufflörlucka; ~ delle lettere,
breflåda.
bucacchiare va., sticka små hål f.
bucanéve sm., (bot.) snödroppe, -klocka,
bucáre va., göra hål i, på; genomborra,
bucáto a. o. pp.. genomborrad, -stungen ;
med hål på. — sm., tvätt, byk ; tvättkläder ;
pannolini di rent, nytvättadt linne ;
mettere in f, lägga bland orena kläderna 1.
lämna åt tvätterskan.
buccèila sf., bit, stycke,
búcchero sm., järnlera ; kärl af dylik,
bùccia sf., bark ; näfver ; skal ; hinna ; skida,
balja ; skinn ; (fig.) sken, yta ; far la
F döda ; rivedere le buccie, (fig.)
kontrollera, granska, kritisera, noga undersöka,
bucoicáta sf., intet, rakt ingenting ; non ne
saper icke veta det ringaste därom,
bùccina sf., trumpet (hos de gamle),
buccináre va., trumpeta ut. — vn., trumpe-
ta; se äfv. bucinare.
buccinatóre sm. o. a., [musco[o] f-, (anat.)
trumpetmuskel, kindbensmuskel.
BUCCIntóro se abbadia.
bucclolina sf., hinna.
buccióso a., försedd med tjock bark. tjockt
skal.
búcoola sf., hÄrbuckla, -lock; örhänge,
buccólica //.. herdakväden, -poesi ; F mat.
buccólico a,., herde-.
Bucèfalo sm., (hist.) Bucefhlus ; (fig.)
parad-häst; p skinkmärr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
