Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - C - Cafarnao ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Cafárnao sm., (geogr.) Kapernaum.
Caffáre vn., (spelt.) få (slå) udda nummer.
Caffè sm., kaffe[böna, -träd] ; kafé,
schwei-zeri.
caffè fn a sf.. koffein.
Caffettáno sm., turkisk kaftan (rock).
Caffettièra sf.. kaffekanna, -panna, -kokare.
Caffettière sm., kafévärd.
Cåffo a., udda, ojämn ; giocáre a fari e ~>»
spela udda eller jämnt.
Cafreria sf., (geogr.) KafFerlandet.
cagionaménto sm., orsak, anledning,
cagionáre va., förorsaka, -anleda, göra,
å-draga; ge (vara) anledning till; anklaga,
beskylla,
cagionatóre sm., upphofsman.
Cagióne sf., orsak, upphof; anledning, skäl,
grund ; tillfälle, läglighet ; motiv ; skuld ;
(fig-) grodd, frö; a ~ di, på grund af,
med anledning af.
cagionévole a., sjuklig,
cagionevolézza sf., opasslighet ; sjuklighet.
cagionóso se abbadia.
cagliáre vn. o. ~si, ysta sig, löpna, surna.
Cágliari sf., (geogr.) Cagliari,
cáglio sm., löpe.
cágna sf., hyn da ; jakthynda.
cagnára sf., skällande, hundskall; (fig.) gräl,
stoj, larm, oväsen, gräl, tvist.
Cagnesoaménte adv., snedt, med oblida ögon.
cagnésco a., hund-; viso —, vredgad
uppsyn; guardare in —, se snedt på [ngn],
oagnétto, cagnolétto, cagnolino sm., liten
hund ; mops ; cagnetto barbone, liten pudel,
knähund.
cagnótto sm., lejd bandit, lömnördare,
sbirr ; gunstling, förtrogen,
cagnuólo se abbadia.
Caicco sm., galerslup.
cafd sm., kaid.
Caiénna sf., (geogr.) Cayenne.
Caifásso sm., (bibi.) Kaifas.
caimáne sm., kajman, alligator.
Caino sm., (bibi.) Kain.
Cáiro sm., (geogr.) Kairo,
Cáia sf., liten vik, sluphamn ; & kölrum ;
(straff:) doppning,
calabráche sm., ett slags kortspel (för två
personer)
calabrése a. (sm.), kalabrisk, kalabrer,
ka-labresare.
oaiabresélla sm., ett slags kortspel (för tre
personer).
Calábria sf., (geogr.) Kalabrien,
calabróne sm., humla, broms,
calafåo snt., i kalfatráre.
caiafatáre va., 4 drifva, kalfatra, täta;
kitta, dikta, stoppa,
calafáto sm., ⚓ kalfatráre; skeppstimmer-
calamáio sm., bläckhorn ; (zool.) bläckfisk,
calamandréa, calamandrina sf,( bot.)
förgätmigej.
Calaménto sm., nedstigande &c. (se calare)’,
(bot.) åkermynta.
calamina sf., (miner.) gaJmeja.
calaminåria (pietra) sf., (miner.) galmeja.
calamistro sm., frisertång.
calamita sf., magnet ; magnetnål ; (fig.)
dragningskraft, lockelse.
calamitá sf., olycka, landsplåga; nöd.
oalamitáre va., (fys.) magnetisera, bestryka
med magnet,
calamitazióne sf., (fys.) magnetisering,
calamitosaménte adv., olycksfulla olyckligt,
calamitóso a., olycksfull, jämmerfull ;
olycklig.
cálamo sm., rör, vassrör ; (poet.) [skrif]penna.
caiándra, calandrèlla sf., (zool.) [kalander-]
lärka.
calandrino sm., (zool.) [kalander]lärka ; F
dumbom, fån, fårskall e ; ø vinkelmått,
smyg ; far — ad uno, narra ngn april,
calánte a., sjunkande, aftagande; luna —,
nedan ; moneta —, underhaltigt mynt.
caláppio sm., [ränn]snara ; fälla (äfv. fig.)
Caláre I. va., [ned]sänka, nedfälla, -hissa,
-släppa; taga, bära, fira, släppa ned; (fig.)
gifva, tilldela ; — la fronte, slå ned
ögonen; — le vele, stryka seglen. — II. vn.,
blifva lägre, sjunka, aftaga, falla; falla i
pris ; gå, komma ned.
Caláta sf., nedsänkande, -hissande, -fällande;
nedstigande; fientligt infall, inbrott;
sluttning, utförsbacke ; landstigning; fall.
calato sm., liten korg.
cáica sf., mängd, [fo[k]hop, -massa,
-trängsel.
calcafögli[o] sm., papperspress,
calcagnáre vn., fly sin kos, rymma, löpa
undan.
calcagnino sm., liten klack.
caicágno sm., häl; klack.
calcagn[u]ólo sm., ⚓ liten mejsel, hugg-
järn.
calcaléttere sm., brefpress,
calcaméntosm., stamp-, trampning &c.;
uppträdande.
calcáre I. va., trampa på, [ned-, för]trampa;
beträda; [samman]trycka, [-]pressa, rufva
[på]; (fig-) förtrycka, betunga; (ritk.)
kalkera; — le orme di, (fig.) följa ngns
exempel ; — le scene, uppträda på scenen, vara
skådespelare. —Si, trängas. — II. a.,
kalk-artad ; pietra —, kalksten. — III. sm.,
kalksten.
calcáreo a., kalkartad.
caicáta sf., tryckning, trampning &c.; dare
una — a, trampa på, trycka, pressa,
stampa på.
calcataménte adv., hoptals, i mängd,
oalcatóia sf., valk.
calcatóio sm., (artill.) sättáre ; kalkerstifl.
caicntóre sm., en som trampar, trycker,
pressar &c.
calcatura sf., stamp-, trampning &c.
cálce sf., kal k [st en, -jordj; {qut]in calce, [här]
nedan, nedanför,
calcedónia sf., calcedónio fsm., kalcedon
(ädelsten),
calceolária sf., (bot.) skoblomma,
calcèse sm., 4 märs, mastkorg; block,
talja.
cafcestrúzzo sm., $ beton.
calcétto sm., socka, filtsko; dans-, fäktsko.
calciáre vn., sparkas,
calcidónio se abbadia.
calcina sf., murbruk ; kalk ; — viva, osläckt
kalk.
calcináccio sm., gips-, fyllnads-, byggnads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
