Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - disfasciare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vervinna, besegra, slå på flykten [en här].
—Si, upplösas, lossna, gå upp; smälta;
brista, spricka ; — di, befria sig från; göra
sig af med; afyttra, sälja; komma ifrån;
lägga bort; — in lagrime, smälta i tårar.
disfa80iáre se sfasciáre.
disfátta sf., nederlag, oordnad flykt,
disfattibile a., som kan tagas sönder,
disfatticelo sm., träde ; trädesåker, -jord. —
a., i träde, trädes-.
di8fått0 pp. af disfare.
disfavóre sm., onåd, ogunst; misskredit;
skada, nackdel,
disfavorévole se sfavorevole.
disfavorire se abbadia.
disferenziáre se differenziáre.
disfida sf., utmaning[sbref], utfordring,
fejd-bref.
disfidánte a., misstrogen, misstänksam,
disfidáre se sfidare.
disfigurazióne sf., vanställande.
dl8fioráre va., förstöra blommorna, vanställa
skönheten hos en blomma.
di8f0rmamént0 sm., vanställande;
vanskaplighet.
disformáre va., vanställa, -skapa, göra
vanskaplig. — vn., vara olika, skiljaktig. si,
förlora formen,
disfórme a., vanskaplig, oformlig; olik.
disformeménte adv.: — a, i motsats till,
stridande mot.
disformitá sf., vanskaplighet; fulhet;
olikhet.
dlsfornfre se abbadia.
disfortunáto a., olycklig,
disfrenáre se abbadia.
disgarbáre va., misshaga.
di8gårb0 sm., ohöflighet.
disgèlo sm., tö, upptinande; islossning,
is-gång.
disgiúgnere va., skilja i sär, lossa ur sin
fogning, taga sonder, åtskils ; afskilja ;
spänna från oket. ~si, gå upp i fogen,
lossna.
di8giugnimént0 sm., åtskiljande, söndring,
disgiungere se disgiügnere.
disgiuntaménte adv., särskildt, åtskils,
disgiuntivo a., (gram.) åtskiljande,
disjunk-tiv.
disgiunto a. o. pp. (af disgiügnere). afskild,
söndrad, särskild; aflägsen; icke besläktad.
di8giunzi0ne sf., åtskiljande, söndring,
disgomb[e]ráre se sgombráre.
dlsgradáre va., icke vilja erkänna, icke
vara tacksam [mot], ringakta, nedsätta ; bringa
i misskredit; (äfv.) indela i grader. —vn.,
misshaga; aflägsna sig.
dlsgradéVOle a., obehaglig, oangenäm,
misshaglig.
dlsgradiménto sm., misshag,
dlsgradire va., ej vilja mottaga, ej tycka
om.
dÌ8grádo (a 1. in) adv., trots, oaktadt; o-
gärna, motvilligt.
di8graváre va., aflasta, lätta, afbörda; (fig.)
lindra, lugna, minska, borttaga; nedsätta,
lindra [skatter], ~si, befria sig [från en
börda].
dlsgravldáre vn., föda i fortid, få missfall ;
(fig.) felslå.
disgrázia sf., olycka ; missöde, otur ; fulhet;
otymplighet, tölpighet; onåd, ogunst; per
—, olyckligtvis; händelsevis,
digraziataménte adv., olyckligt; -vis;
obehagligt, otympligt, tölpigt.
disgraziáto a., olycklig; förföljd af otur;
obehaglig, otymplig, oskicklig, tölpig, grof.
— sm., olycklig [människa] ; stackare ; en
af naturen vanlottad människa,
disgregábile a., som kan sönderdelas &c.
disgregaménto sm., sönderdelning,
beståndsdelars åtskiljande &c.
disgregánza se disgregazione.
disgregáre va., sönderdela, af-, åtskilja;
(kem.) förvittra, upplösa till stoft. — SÌ,
sönderfalla, upplösas, åtskiljas,
disgregazióne sf., sönderdelning, förvittring;
söndring ; (fys.) ljusstrålars spridning ; (fig.)
förtret, förargelse,
disgroppáre se abbadia.
disgrossáre se digrossare.
disguido sm., omväg, fel i försändning [af
bref]; (jämv.) urspárning.
disgustáre va., väcka leda, afsky hos;
ingifva motvilja; betaga håg o. lust; stöta,
förtörna, uppröra, förtreta, ~si, blifva led,
fä afsmak, leda ; bli ond ; — con uno,
stöta sig, bli oense, ovän med ngn.
disgustáto pp. o. a., kinkig [på mat]; fare
il —, vara blaserad,
disgustévole a., motbjudande, osmaklig; o-
behaglig ; förarglig,
disgústo sm., leda, motvilja, afsmak, afsky;
ledsamheter, förtret, förargelse,
vedervärdighet; recar —, bereda förargelse,
disgustosaménte adv., äckligt; obehagligt;
förtretligt.
disgustóso a., äcklig, motbjudande,
osmaklig, vidrig; obehaglig, förarglig, förtretlig.
disigiliáre va., bryta [upp sigillet på], -si,
smälta, upplösa sig, utplånas, fördunklas,
disillabo se abbadia.
disillúdere va., taga [ngn] ur (skingra) ens
villa, illusioner,
disilluzióne sf., missräkning,
disimballággio sm., upp-, urpackning.
disimbailáre va., packa upp.
di8imbarazzáre va., rädda ur förlägenhet.
befria från ett hinder,
disimbastfre va., taga bort tråckeltråden på.
disimmagináre va., upphöra att inbilla sig,
slå ur sinnet,
disimpaociáre va., befria, göra fri. afrödja ;
rädda ur bryderi, förlägenhet, ~si, befria
sig. göra sig lös o. ledig; rädda sig ur
klämman.
disimpacciato a., fri, lös, ledig; otvungen,
obesvärad, ogenerad,
disimparáre va., glömma bort [hvad man
lärt].
tiisimpastoláre va., reda ut. rädda ur
klämman.
disimpedire va., taga bort hindren för [ngt];
dispensera, bevilja eftergift,
disimpegnáre va., lösa, lösgöra; frikalla,
-göra ; befria ; inlösa [pant o. d.] ; göra
flott ; fullgöra, bestrida, sköta [en syssla,
etc.], ~si, göra sig lös, befria sig;
underlåta, åsidosatta ; hälla, infria sitt löfte ;
skota sina åligganden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
