Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - displacevolezza ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dispiacevolézza sf., misshag, obehag,
dlspiaoevoiménte adv., obehagligt,
misshagligt; förtretligt, ledsamt.
dispiaoiménto se dispiacere sm.
dispiccáre se abbadia.
dlspiuciáre se spicciáre.
di8piegáre va., veckla ut, breda ut; (fig.)
utveckla, förklara, visa, lägga i dagen.
utveckla sig, utbreda sig; förklara
sig, uppenbara sig.
dispnèa S/., (läk.) andnöd,
di spodestáre va., afsätta, beröfva anseende,
värdighet, myndighet,
dispogliáre se abbadia.
disponénte sm., (jur.) testator, förfogare ;
disponent.
disponibile a., tillgänglig, förfogbar,
disponibel.
disponibilitá sf., disponibilitet; in —,
[officer, ämbetsman o. d.] som kvarstår vid
arméen, ämbetsverket o. d.
disponitivo se abbadia.
ciisponitóre sm., (jur.) testator.
tìlspópoláre se spopolare.
dispórre va., [an]ordna,.- uppställa; ställa i
ordning; bereda, sätta i stånd; inrätta,
tillreda, -laga; förmå, öfvertala, beveka,
göra stämd; föreskrifva, befalla,
bestämma; afsätta. — vn., förfoga, bestämma,
råda, befalla, disponera; förordna, stadga,
besluta; l’uomo propone e Dio dispone,
människan spár och Gud rår. — si, ordnas
&c. ; bereda sig, göra sig färdig, i ordning;
laga sig till, träffa anstalter för ngt.
dispositivo a., (läk.) förberedande;
förfogande, bestämmande. — sm., (jur.)
recit.
disp08itóre sm., (jur.) testator.
disposizióne sf., anordning, anstalt; för-,
indelning ; disposition ; benägenhet,
böjelse; befinnande; anlag, fallenhet: håg;
sinnesförfattning, stämning; hälsotillstånd,
kroppsligt befinnande ; afsikt, uppsåt ;
bestämmelse, förfbgande ; förmåga, makt ;
förordnande ; . mettere a — di uno, ställa
till ngns förfogande,
dispossessáre va., beröfva besittningen af
ngt.
dispostézza sf., befinnande, disposition,
anlag, beskaffenhet; skönhet, hurtighet,
rörlighet.
dispósto I. a., hågad, böjd, benägen, stämd,
fallen, upplagd, disponerad ; rask, kry,
flink, rörlig; begåfvad; mal —, missbildad;
opasslig; ej hågad, indisponerad. — II.
pp. af disporre. — III. sm., (jur.)
disposition, förordnande, stadgande,
tiispoticaménte adv., enväldigt,
egenmäktigt.
dispótico a., enväldig, egenmäktig; absolut
själfständig,
dispotismo sm., envälde, envåldsmakt.
dispregévole a., föraktlig, värdelös,
dispregevolménte adv., föraktligt, -fullt,
dispregiábile se dispregevole.
dispregiare va., förakta, för små,
dispregiativo a., föraktfull; (gram.)
förvärrande.
disprègio sm., förakt; spotskhet;
ringaktning; avere 1. tenere in —, fürakta,
för-Italiensk’svensk ordbok.
små ; venire in — di uno, ådraga sig ngn 3
förakt.
disprezzábile a., föraktlig ; ringa; söm ej
behöfver tagas med i räkningen,
disprezzaménto sm., förakt; ringaktande,
disprezzánte a., föraktfull, spotsk,
disprezzáre va., förakta, försmå ; leke bry
sig om.
disprezzativo a., föraktfull; försmädlig ;
(gram.) förvärrande,
disprezzatóre a., föraktande, föraktfull —
sm., en sora föraktar,
disprezzévole a., föraktlig ; föraktfull,
disprezzevoiménto adv., föraktligt;
föraktfullt.
disprèzzo sm., förakt,
disproporzióne sf., olikhet, missförhållande,
disputa sf., stridighet, tvist, ordväxling;
dispyt, gräl, träta ; disputation ; diskussion ;
debatt, argumentering,
disputábile a., tvistig, stridig, omtvisteüg;
oafgjord.
disputabilitá sf., tvistighet.
disputáre vn., tvista, strida, gräla ;
ordväxla,’ disputera; hålla disputation; täfla;
debattera, diskutera. — va., tvista, strida,
kämpa om, täfla om ; bestrida, förfäkta ;
afhandla, dryfta, argumentera, /~si, täfla,
täfla med hvarandra,
disputativo a., tvistig, omtvistelig ;
stridslysten, grälsjuk.
disputáto a., omtvistad,
disputatóre sm., grälmakare, käbblare ;
sakföráre, processmakare.
disputazióne sf., disputation, argumentering,
disquisizióne sf., vetenskaplig
undersökning; lärd afhandling,
disramáre se diramare.
dissacráre va., göra profan.
dissaidáre </i>va.</i>, ø löslöda, löda loss; tvätta
stärkelsen ur linne,
dissanguáre va., tappa blodet ur, åderlåta;
låta blodet afrinna från; F (fig.) preja,
pungslå. förblöda, förlora aüt blod-,
(fig.) utmatta sig, utmattas, uppbjuda alla
krafter, förstöra sig.
dissanguáto a., förblödd, blodlös; (fig.) ut-
mattad, försvagad, förstörd,
dlssanguatóro sm., (fig.) blodsugare,
dissapore sm., stridighet, oenighet,
misshällighet, osämja, missförstånd,
dissöcáre va., (kir.) dissekera ; (fig.)
granska.
disseoazióne sf., (kir.) dissekerande, -ering,
-tion.
disseccaménto sm., ut-, förtorkning,
disseccáre va., [för-, utjtorka. —§t,
uttorkas.
diss8CCatfvo a., torkande.
diss6lciáre va., bryta upp stenläggningen pä,
disseIciatóra sf., uppbrytning af
stenläggning.
disseliáre va., sadla af.
di88emináre va., utså ; (fig.) kringsprida,
-strö, sprida, strö ut, omkring.
disseminatóre sm., sáningsman, en som sArj
(fig.) en som utsprider,
disseminazióne sf., utsåning; (fig.)
Utspridande.
distennáre va,, göra tokig; bedlra.
>3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
