Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fornata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fornata sf., en ugu full» ett bak;
[uppisatt-ning.
fornellétto sm., liten ugn.
fornéllo sm., [smä[t]ugn; [kok]spis; gaskök;
j&minkammare, vanlig mina.
fornicáre vn., öfva skörlefnad.
fornicarlaménte adv., i skörlefnad.
fornicário a.,äktenskapsbrytande,
fornicatóre sm., fornicatrice sf.,
äktenskapsbrytáre, -terska.
fornicazióne sf., skörlefnad, boleri ; otrohet,
äktenskapsbrott,
forniménto sm., anskaffande af o. förseende
med nödiga förråd; tillbehör, materialier;
verktyg; möbler; remtyg, läderpersedlar;
bordservis, uppsättning ; — di cavallo,
seldon, remtyg,
fornire va., fullända, afsluta; upphöra,
afstå ; förse (di med) ; utrusta, [an-, för]skaffa,
leverera; lämna, tillsläppa, bestå; (jur-)
framställa, -lägga; möblera; pryda,
garnera. ~si, förse sig, förses,
fornito a., försedd; prydd, smyckad;
fulländad. — sm., se fornimento.
fornitóre sm., leverantör,
fornitura sf., utrustning; leverans,
levere-ring; tillbehör, materialier; garnityr,
beslag.
fórno sm., [bak-, tork-, smä[t]ugn; bageri,
bagarbod.
Fornóvo sf., (geogr.) köping i norra Italien
(Parma).
1. fóro sm. (utt. med slutet o i första
stafvelsen), hål, öppning.
2. fóro sm. (utt. med öppet o i första
stafvelsen), forum ; torg (i allm.); domstol;
advokatståndet; domsaga, -värjo; — boario,
oxtorg, -marknad ; il — torinese,
advokaterna i Turin; — delle scene, (teat.)
avant-scen.
fo rosétta Sf, ung vacker landtflicka.
forosétto sm., ung vacker bondgosse,
fórra sf., hålväg, klyfta, pass. ravin,
forrággio sm., foder.
fórse adv., kanske; omkring, ungefär;
mettere in —, draga i tvifvelsmål ; stáre in —,
vara oviss, tveka; fuori di —, senxa —,
säkert,
forsechè adv., kanske,
forsennáre vn., rasa, vara utom sig.
forsennataménte adv., vanvettigt,
forsennatézza sf., raseri, vanvett,
forsennáto a. (sm.), vansinnig, -vettig, -vett-
ing, förryckt, rasande,
fórte I. a., stark. kraftfull, kraftig; stor [o.
grof]; fast, stadig, styf, hård; tät; dryg;
häftig, svår ; mäktig, betydande ; frän,
skarp, sur, bitter, amper, härsken;
skicklig, kunnig, styf, slängd ; dare man —, ge
en handräckning ; gnesta e —l det var för
starkt, för mycket i farsi — di, förse sig
med. — II. adv., starkt, hårdt, häftigt;
högt, högljudt ; (mus.) forte; mycket,
ganska, högeligen; parlar —, tala högt;
andar —, gå fort. — III. sm., det starkaste,
styrkan af ngt; det tätaste, tjockaste;
förnämsta egenskap; höjdpunkt; skarp smak,
skärpa; & fästning, fäste, fort; nel —
deicinverno, midt i vintern ; nel — dell’ira,
i största vredesmod.
forte mónte adv., starkt, hårdt, häftigt; fast.
stadigt, kraftigt ; med styrka, med
eftertryck; i högsta måtto, högeligen,
fortepiáno sm., fortepiano,
fortéto sm., tät småskog, täta snår.
fortétto a., (om vin:) syrligt,
fortézza sf., styrka, fasthet, stadga,
ståndaktighet; kraft; eftertryck; skärpa, skarp
smak; & fästning, fäste; förstärkning,
befästning; — d’animo, själsstyrka,
forticcio a., syrlig; skarp, amper. — sm.,
syra, skärpa,
fortificábile a., som kan befästas,
fortificagióne sf., fortificaménto fsm., se
fortificazione.
fortificánte a. (sm.), stärkande, styrkande
[medel].
fortificare va., [för]stärka, [be]styrka,
trygga ; befästa, förskansa. — SÌ, stärka sig,
styrkas ; blifva starkare ; befästa sig.
fortificativo a., stärkande, styrkande,
fortificatóre sm., fästningsbyggare,
fortificazióne sf., befästning, befästande,
fästningsverk ; befästningskonst,
fortigno a., syrlig, något skarp, amper,
fortilizio, fortino sm., litet fäste, liten skans,
fortóre sm., sur, skarp lukt 1. smak; (i pl.)
sura uppstigningar, magsyra,
fortuitaménte adv., tillfälligtvis, af en
händelse.
fortuito a., tillfällig, oförmodad,
fortúme sm., syra, skärpa, syrlighet, skarp
smak; sura saker,
fortuna sf., lycka, öde, slump, tillfällighet;
stånd, villkor, lott ; rikedom, förmögenhet ;
lyckträff, tur; tillstånd, läge, växlande öde;
skiftning, tumult, uppror ; kastby, vind
kast, oväder; buona — t lycka tilll far—,
ha lycka, bli rik; per —, lyckligtvis; beni
di —, ägodelar, rikedom ; colpo di —,
lyckträff; chi ha — in amor, tion giuochi a
carte, otur i spel, tur i kärlek,
fortunále sm., kastby, vindkast. — a.,
tillfällig. oförmodad; stormande,
fortunataménte adv., lyckligtvis,
fortunáto a., lycklig, säll; essere —, hafva
tur.
fortuneggiáre vn., vara i uppror (om
hafvet) ; råka ut för storm,
fortunóso a., tillfällig; äfventyrlig, vågad;
stormig,
forúncolo sm., (Iak.) spikböld.
forviaménto sm., afvikelse,
forviare vn., gå, fara vilse, komma på orätt
väg, afvika, förirra sig ; afstå från sin
föresats.
fórza sf., styrka; kraft; skicklighet,
färdighet, förmåga; makt; eftertryck; våld;
tvång ; mod ; kraf ; jg, krigsmakt ;
stridskrafter ; (i //.) atletföreställning ; far —,
anstränga sig ; farsi —, icke tappa modet;
far — a, göra våld på [ngn], tvinga ;
våldföra ; — armata, väpnad styrka ;
tvångsmakt; — maggiore, tvingande nöd; laga
förfall ; a —, med väld ; a -viva —, med
ali makt; per —, med eller mot sin vilja,
nödvändigt; nödtvunget, af tvång; per —
di, i kraft a.: a — di, genom,
forzaménto sm., tvång,
forzäre se sforzare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
