Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - frignare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frignáre ?>n„ pipa, gnälla, lipa.
frignistéo sm., gnäll, pip, jämmer,
frignóne sm., gnällig, pipig människa,
grinig unge.
Frignóccio (cercar di), söka sin olycka,
frigorifero, frigorifico a., kylande, köld-,
frimáio sm., tredje månaden i republ.
tide-rftkn.
fringuéllo sm., (zool.) bofink; — marino,
(zool.) domherre ; meglio è — in man che
tordo in frasca, bättre en fågel i hand än
tio i skogen,
frinzéllo sm., illa gjord stopp, grof söm ;
vanställande ärr, sutur.
frisáre va., (biljardt.) snudda vid, lindrigt
vidröra,
friscéllo sm., flormjöl.
Frisía sf., (geogr.) Frisland; cavallo di —,
X spansk ryttáre,
frisio sm., frisländare.
friso sm., (biljardt.) snuddande vid, lindrigt
vidrörande,
frisóne sm., frisländare.
fritta sf., glasmateria, fritta, -ering,
frittáre va., kalcinera [glasmaterien],
frittáta sf., omelett; — rognosa, skinkome-
lett ; fare la —, begå en dumhet,
frittèlla sf., plätt, pannkaka; [flott]fläck; glop,
narr.
frítto I. a. o. pp. (affriggere), stekt; (fig.)
förlorad, ruinerad, död ; essere —, vara
förlorad, illa däran, kaputt; cose fritte e
rifritte, utnötta idéer o. talesätt. — II. sm.,
stekt fisk, lefver, hjärna, grönsaker o. d.
frittúra sf., stekt fisk o. d.
Friuli sm., (geogr.) Friaul.
frivolaménte adv., ytligt, lättsinnigt,
flärd-fullt.
frivole se abbadia.
frivoleggiáre vn., säga lättsinniga saker,
vara lättsinnig,
frivolézza sf., flärd, ytlighet, lättsinne; slarf,
lappri.
frivolo a., ytlig, flärdfull, lättsinnig, fåfäng,
tom.
frizióne sf., [in]gnidning ; friktion,
frizzaménto sm., sveda, stickning,
frizzánte a., stickande, skarp, bitande,
amper, retande ; bitande, sårande, stötande ;
vin —, vin af angenämt retande smak.
frizzáre vn., svida, sticka ; reta, göra
angenämt intryck på smakorganerna, vara skarp,
pikant; häckla, tadla, hugga, vitsa, säga
kvickheter,
frizzio sm., stickning, sveda,
frizzo, frizzóre sm., sveda, stickning; pik,
stickord, infall, kvickhet,
f ro dáre va., bedraga, lurendreja,
frodatóre sm., bedragare, lurendrejat,
fróde sf., bedrägeri, svek, svekligt
förfarande.
fródo sm., lurendrejeri, försnillning ;
smuggelgods. lurendrejadt gods;yär —,
smuggla ; cogliere in —, ertappa på bar gärning,
frodolénte, frodolénto a., bedräglig,
svekfull.
frodolénza sf., bedrägeri, svek.
fróge sf., pl., brosk i hästens näsborrar.
frollaménto sm., Be frollatura.
frofláre va.,, gora mör, mjuk. — -on. o. <—sI,
blifva mör, mjuk; få vild smak; försvagas,
blifva svag.
frollatura sf., mörhet.
fróllo a., mör, lös, mjuk; krasande; svag,
klen.
frómba, frómbola sf., slunga; slungsten.
fromboláre va. o. vn., slunga, kasta med
slunga.
frombolatóre, fromboliére sm., slungare ;
(hist.) frondör.
frónda sf., gren, kvist med löf; löf; (i //.)
löfverk ; guerra della Fronda, (hist.)
borgerliga oroligheter anstiftade af Fronde-partiet.
frondeggiánte a., löfrik, lummig, yfvig,
frondeggiáre vn., löfvas, grönska,
frondifero a., som bär löf.
frondire vn., löfvas, grönska,
frondositá sf., lummigt löfverk,
frondóso, frondüto a., löfrik, lummig,
frontále a.,(anat.) pann-. — sm., pannbindel,
-rem ; stjärnrem ; framsida [på ett altáre],
frónte sf., [o. sm.], panna, änne ; anlete,
ansikte ; hufvud, hjässa ; framsida, -del ; &
front; titelblad; mod; oförskämdhet; —
incallita, yttersta grad af fräckhet ; tener
—, far — a, motstå, hålla stånd mot ; far
—, göra motstånd ; mostráre la — a, bjuda
spetsen, göra motstånd; tener alta la —,
gå med högburet hufvud; a — scoperta.
med upplyftadt hufvud ; utan fruktan ;
öppet; a — di, i jämförelse med; a — a —,
mellan fyra ögon, ansikte mot ansikte ; di
— a, gentemot, midt emot; inför, i
närvaro a.: i jämförelse med.
fronteggiáre va., befinna sig midt emot;
göra front emot; bjuda spetsen, göra
motstånd.
frontespfcio, frontespizio se frontispizio.
frontièra sf., gräns, landamäre; framsida,
front.
frontispizio sm., frontispis; titelblad,
frontista sm., strandbo, -byggare, -ägare,
frontóne sm., spiselhäll, bleck, plåt;
brandmur; (ark.) fronton.
frónzolo sm., (mest i pl.) bjäfs, grannlåter,
prydnad; prål, fiitter.
fronzuto a., löfrik, lummig.
Frosinóne sf., (geogr.) stad i Italien,
frótta sf., skara, band, trupp, hop; in —,
a frotte, hopvis; i mängd,
fréttola sf., slagdänga; tokprat, munväder,
prat, lögn, snicksnack, skryt,
frottolóne sm., pratmakare, skräflare.
frucchiáre vn., lägga näsan i blöt, blanda
sig i andras affärer,
frucchino sm., snok[are].
fruciándolo sm., ugnskvast, -sopa; disk-,
skurtrasa,
fru fru sm., frasande, prasslande,
frugacchiáre va., snoka efter, leta i,
genom-gräfva.
frugále a., tarflig, måttlig, sparsam, enkel,
frugalitá sf., tarflighet, måttlighet, enkelhet,
frugalmente adv., tarfligt, måttligt,
frugaménto sm., letande efter, snokande,
genomgräfvande.
frugáre va., genomsöka, -leta, -snoka,
-gräfva, leta i, visitera ; omröra. — SÌ, gräfvas ;
leta i sina fickor,
frugáta sf., se y yngarn en Co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
