Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fugare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fugáre va., slå pä flykten, fördrifva,
förjaga.
fuggévole se fugace.
fuggevolménte adv.^ flyktigt,
fuggiascaménte adv., hemligt, förstulet,
fuggiásco a. (sm.), flyende, flyktande,
flykting; di —, alla fuggiasca, hemligt,
förstulet, i smyg; star —, dölja sig, hålla sig
gömd.
fuggifatica a., lat, lättjefull. — sm.,
latmask.
fuggi függi sm., allman flykt; rädde sig hvem
som kan.
fuggire vn., fly. flykta, undfly, -komma,
rymma ; gå, rinna, slippa ut. — va.,
undfly. -vika. sky ; gömma undan ; a fuggi
fuggi, a scappa e fuggi, i största hast,
brådstörtadt.
fuggita sf., plötslig flykt, afresa;
tillflyktsort.
fuggitivaménte adv., flyktigt,
fuggitivo a., flyende, flyktande; flyktig,
obeständig. — sm., flykting; rymmare,
öfver-löpare.
fuggito pp. (af fuggire), som har rymt,
undkommit, flytt. — sm.: — di prigione, en
som sluppit ut ur fängelse, rymmare,
fuggitóre sm., flyende, flykting,
fulgénte a., lysande, glänsande, strålande;
(ss. sm.) glans,
fúlgere vn., glänsa, lysa, skimra, stråla,
fulgidézza, fulgiditá sf., glans; prakt,
fulgido se abbadia.
fulgóre sm., glans; prakt,
fuliggine sf., sot.
fuligginóso a., sotig, sot-,
fulmicotóne sm., bomullskrut.
fulniinánte I. a., dundrande, gungande ;
åsk-; knall-; förkrossande, dräpande ;
häftig, rasande, vild ; polvere —, knallpulver;
apoplessía —, [hjäm]slag. — II. sm., stryk-,
tandsticka.
fulmináre va., krossa med blixten;
förkrossa, tillintetgöra, dundra emot ; högtidligen
kungöra [en bannlysningsbul[a], slunga
bannstrålen emot. — vn., knalla, dundra,
ljunga; åska, blixtra,
fulmlnário, fulminatório a., ljungande.
fulminazióne sf., ihjälslagning och krossande
af åskan ; kungörande af bannlysning, &c.
fúlmine sm., åska, blixt, ljungeld; vrede;
bannstråle ; åskvigg ; un — di guerra, en
stor krigare; krigshjälte; i fulmini della
Chiesa, kyrkans bann, bannlysning,-stråle,
fulmineggláre se abbadia.
fulmineo a., ljungande, dundrande;
förkrossande, dräpande,
fulminio sm., tordön, ständigt åskande, blixt
o. dunder,
fulminóso se abbadia.
fólvo a., ljusgul, blekröd, black,
fumácchio sm., rökning; rykande eldkol,
-brand; fuktiga ångor, dunster [från ett
kärr].
fumaiuólo sm., rykande eldbrand, -kol;
skorsten ; skorstensrör, -pipa ; fumarol,
gasvulkan.
fumána sf., uppstigande rök, dunst.
fumánte a., rökande; rykande, ångande,
kokhet. — sm., hard.
fumáre vn., ryka [in]; osa; ånga, dunsta. —
va. o. vn., röka; fumarsi una cosa, bli
ond, vredgas öfver en sak; fumarsela,
ge sig i väg.
fumária sf., (bot.) jordrök,
fumarólo sm., öppning för röken,
skorstenspipa; fumarol, gasvulkan,
fumáta sf., rök; upptändande af en eld till
signal ; rökning ; pipa ; fare una —, röka
en pipa, en cigarr,
fumatóio sm., rökrum, -hytt, -kupé.
fumatóre sm., rökare,
fumèa Sf, rök; dunst ; (läk.) väder,
fumeggiáre, re, vn., ryka; fördunsta.
— va., röka.
fumicazióne, fumigazióne sf., rökning,
fumágo sm., rökning,
fumista sm., kakelugnsmakare.
fümmo se fumo.
fúmo sm., rök; [mat]os; ånga; dunst,
tomhet, fåfänglighet; känning, nys; styrka ;
Öfvermod ; ngt litet, en smula ; far —,
ryka ; tabacco da —, röktobak; saper di —,
smaka rökigt; andare in —, gå upp i rök;
meno — e più arrosto, mindre sken (ord)
o. mera verklighet (handling) ; dove c’è —
c’è fuoco, ingen rök utan eld.
fumositá sf., afdunstning; dunst, ånga.
fumóso a., rykande, rökig; som slår i
hufvudet, rusgifvande (om vin) ; högmodig,
-färdig.
fumostérno sm., (bot.) jordrök,
funáio. funai[u]ólo</b> sm., repslagare.
funámbolo sm., lindansare,
funame sm., tåg[virke].
fu náta sf., flera fångar hopbundna vid
samma rep ; slag med en repända ; fare una
—, göra flera fångar, ett godt kap.
fö ne sf o. sm., rep, tåg, lina, streck ;
pin-ligt förhör, tortyr ; stáre sulla —, sitta som
på nålar.
fùnebre a., lik-, begrafnings-, sorge-;
dyster, sorglig, hemsk,
funerále sm., jordfästning, begrafning,
likbegängelse. — a., lik-, begrafnings-.
funerário a., begrafnings-, lik-,
funèreo a., begrafnings-, lik-, sorge-;
dyster, sorglig, hemsk; indice —,
dödsregister.
funestaménte adv., bedröfligt; olycksfulla
funestáre va., göra bedröfvad; djupt
smärta, bedröfva; uppfylla med sorg o.
veklagan. ~si, bli sorgsen,
funésto a., olycksbringande, -diger, sorglig,
fungácoio sm., oduglig svamp,
fungáia sf., ett svamprikt ställe; samling,
klick.
fúngere va., utöfva, idka, förvalta, förrätta,
innehafva [en syssla, ett ämbete],
fungifórme a., svampformig.
fúngo sm., (bot.) svamp ; tjuf [på ljus] ; (läk.)
svampig köttväxt; — di Levante, räfkaka;
far le nozze co’ funghi, lefva ytterst
sparsamt.
fungositá sf., svampaktighet, -bildning,
fungóso a., svamprik; svampaktig, svampig,
möglig ; (om ljus :) med tjuf på.
funicèlla, funiclna sf., streck, snöre, tåt.
funicoláre sf., linbana,
funicolo sm., [nafvel]sträng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
