Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - ginestreto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ginestréto sm., ginstplantage ; (fig.) hinder,
förlägenhet, klämma,
ginestrina sjr., (bot.) gigeisärt.
ginestróne sm., (bot.) taggig ginst.
Ginévra sf., (geogr.) Genève; il lago di —,
Genèvesjön.
gingillare vn. o. ~si, sysselsätta sig med
lappri ; söla, gå o. dröna,
gingillino sm., lismare, intriganti
dansmästáre, flaxer; sprätt,
gingillo sm., lappri, småsak, grannlåt, bjäfs,
småprydnad ; dyrk ; list, konstgrepp,
gingillóne sm., en som sysselsätter sig med
idel lappri; dagdrifvare; sölare, sölkorf.
ginnasiale a., gymnasie-, klassisk,
ginnasiarca sm., styresman för ett gymna-
sion hos forngrekerna.
ginnasio sm., (ant.) gymnasion ; gymnasium ;
(i Italien:) femklassigt latinläroverk,
ginnastica sf., gymnastik,
ginnástico a., gymnastisk,
ginnétto sm., spansk, oskuren klippare,
ginnico a., (ant.) som har afseende på
käm-paspel; giuochi ginnici, kämpaspel,
atletiska öfningar,
ginocchiata sf., stöt med knäet,
ginocchiéllo sm., grisfot; & knäskena,
-har-nesk, -läder, -puta; (veter.) sår på hästens
knä.
ginócchio sm. (i pl. äfven le ginocchia), knä ;
a —, in —, på knä ; rotella del —, knäskål.
ginocchióne, ginocchióni adv., på knä,
liggande på knä.
gió interj.. hopp! smackl
Gioáb sm., (bibi.) Joab.
Gioa[c]chino</b> sm., (np.) Joakim.
Gióas sm., (bibi.) Joas.
Gióbbe sm., (bibi.) Job.
giocáre I .vn., leka, spela (slå, kasta, etc.);
skämta ; 0 arbeta, röra sig, gå, löpa ; —
a pugtii, slåss med knytnäfvarna ; —
d’arme, fäkta. — II. va., spela [om, ut, bort] ;
sätta ut, sätta på spel; våga, slå vad om;
— al sicuro, vara säker om att vinna ;
giocarsi di una cosa, skämta med, göra narr
af ngt ; förlora ngt ; a che giuoco si giuoca?
hvad är det fråga om? hvad är meningen
med detta?
giocáta sf., insats [i spel]; parti [i spel];
spel, lek, kast, slag, stöt.
giocatóre sm., giocatrlce fsf., en som leker,
deltager i lekar, lekande; spelande; — di
bussolotti, taskspelare.
giocáttolo sm., leksak,
giocherellare va., roa sig, leka.
giochétto sm., spratt, streck, puts, upptåg,
skämt ; vedere chiaro il -, inse knepen,
hemligheten med ngt.
giochévole a., angenäm, lustig, roande,
gióco pp. (sammandraget af giocato), spelad.
— sm., se giuoco.
giocofórza sf.: essere —, vara nödvändigt,
vara af nöden ; é — partire, jag måste, är
tvungen att resa.
giocoláre vn., leka; roa sig, ha roligt; göra
taskspelarkonster, konster,
giocolière sm., taskspelare, lindansare,
jonglör.
olooolfno, glicolo Mm konststycke ; leksak.
Giocónda sf., (np.) Jokonda.
giocondaménte adv., gladt, muntert,
giocondare va., glädja, muntra [upp], göra
munter, glad. ~si, bli munter, glad.
giocondévole a., glädjande, muntrande,
giocondézza, gioconditá sf., munterhet,
glädtighet.
giocóndo a., glad, munter; leende,
behaglig.
giocosaménte adv., gladt, muntert; lustigt,
skämtsamt.
giocóso a., glad, munter; skämtsam, lustig,
rolig, lekfull ; roande, nöjsam,
gioculáre se abbadia.
giogáia sf., manke; (geogr.) bergskedja,
giogánte se abbadia.
giógo sm., ok ; (fig.) tvång, slafveri, träldom;
oxspann; (geogr.) bergstopp, -kam;
scuotere il —. afskaka oket, göra sig fri.
gióia sf., glädje, fröjd; glädtighet;
ädelsten; dyrbarhet, nipp[er] ; (fig.) skatt,
ögonsten, hjärtunge; öga i påfågelsfjäder,
gioiellare va., smycka med ädelstenar; pryda,
gioielleria sf., juvelerarhandel.
gioiellière sm., juveleráre.
gioiéllo sm., juvel, klenod, smycke; (fig.)
skatt, ögonsten,
gioiosaménto adv., gladt,
gioióso a., glad, munter,
gioire vn., fröjda sig, vara glad.
Gióna sm., (np.) Jonas.
Giónata sm., (np.) Jonatan.
Giordano sm., (geogr.) Jordan,
giorgina sf., (bot.) georgin.
Giórgio sm., (np.) Georg ; fare il —, skryta,
skräfla.
giornaláccio sm., dålig tidning,
skandaltidning.
giornaláio sm., tidningsförsäljare,
giornále I. a., daglig, dags-; libro -,
journal, dagkladd. — II. sm., journal,
dagkladd; dagbok, -lista; tidning, tidskrift,
giornalière sm., dagsverkare, arbetáre,
giornalièro a., daglig; ombytlig, ojämn,
föränderlig,
giornalismo sm., tidningsväsende, press,
giornalista sm., tidningsman, publicist,
giornalistico a., journalistisk, publicistisk,
tidnings[manna]-.
giornalménte adv., dagligen, hvarje dag.
giornalócolo sm., liten [strunt]tidning.
giornante sf., arbeterska för dagspenning;
hjälphustru.
giornáta sf., dag; dagslängd, -led;
dagsverke, -arbete; dagslön; -resa; &
bataljdag, slag ; ett åkermått (plogland) ; alla
—, dagligen, hvarje dag; vivere alla —,
lefva för dagen ; cam?ninare a piccole
giornate, marschera i små dagsmarscher ;
lavoráre a —, arbeta för dagspenning ; —
campale, slag, batalj ; in —, under dagens
lopp.
giornataccia sf., dålig dag, otreflig dag.
giornèa Sf, toga, mantel; allacciarsi,
affibbiarsi 1. mettersi la —, gripa sig verket
an med friskt mod.
giórno sm., dag ; dygn ; tid ; eftermiddag ;
dagsljus, dager; ljusöppning; (fig.) dagens
ljus; ljusning, utväg; si fa —, det dagas,
dagfen gryr; il —, di —, om dagen; in
sul far del —, i gryningen; il — del git+>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
