Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - G - graziabile ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ni befaller; grazie a Dio, Gud ske
lof; le Grazie, (myt.) gracerna,
graziábile a., som kan benådas, som
medgifver försköning.
Graziáno sm., (hist.) Gratianus.
graziano sm., glop, narr, gäck.
graziare va., benåda; bönhöra; förläna behag,
graz i áto sm., benådad [person]. — a.,
behaglig, täck.
gråzie! interj., tack I mille —, stor tackl
dir —, tacka ; se för öfrigt under grazia.
graziosaménte adv., behagligt, behagfullt,
täckt; artigt, förbindligt, vänligt ; för intet,
gratis, fritt,
graziositá sf., artighet, vänlighet; behag,
skönhet ; artighetsbevis,
grazióso a., behaglig, -full, täck,
intagande;an-genäm; nådig, huldrik, ynnestfull; gratis, fri.
grecále a., nordostlig. — sm., nordostlig
vind.
grecaménte adv., på grekiskt sätt.
Srecástro sm., i Grekland född jude.
récia sf., (geogr.) Grekland,
grecismo sm., grekisk språkegenhet,
grecista sm., lärd, kunnig i grekiska språket,
grecitá sf., grekiska språket; grekiska
nationen.
grecizzáre va., ge grekisk form åt ord i
andra språk; öfversatta till grekiskan,
grechésco a., grekisk.
gréoo a., grekisk. — sm., grek; grekiska
språket ; nordostlig vind ; grekiskt vin.
grecolevánte sm., ostnordostlig vind.
grecorománo a., grekisk-romersk,
greootramoiltána sf., nordnordostlig vind.
gregårio a. (sm.), gemen [man]; simpel
[soldat].
grégge sm. o. sf., gréggia fsf., hjord ; skock;
hop; fär[å]hus,
gréggio a., rå, oarbetad, obrukad, oförädlad,
oberedd, oblekt ; seta greggia, råsilke ;
zucchero —, råsocker,
greggiuóia sf., liten hjord,
gregoriáno a., gregoriansk; canto —,
gregorianska kyrksången.
Gregörio sm., (np.) Gregorius,
grembialáta sf., ett förkläde [ful[t],
grembiale sm., förkläde; förskinn,
g rem b i åta se grembialata.
grembiale se abbadia.
grémbo sm., sköte; il — di Santa Madre
Chiesa. Kyrkans sköte; in — a, midt
i-bland ; fa*- —, sätta sig (om byggnader),
gremire va., [upp]fylla.
gremito, grémo a., full, [upp]fylld; vimlande,
gréppia sf., foderhäck; krubba; ho, tråg ;
dukadt bord; alzar la — ad uno, (fig.)
gifva ngn mycket litet att äta.
greppina, gréppina sf., hviistol.
gréppo sm., brant [sluttning] ; kant, rand ;
fare —, (om barn:) snörpa ihop munnen
[för att börja grina],
gréppola sf., vinsten,
gres sm., (min.) sandsten,
gréto sm., svagt sluttande strand,
grétola sf., spjäla, [galler]stång, ribba [i en
bur] ; (fig.) knep, undflykt, list ; trovar la
—, finna en utväg,
grettaménte adv., småaktigt, snålt; girigt,
gretteria sf., gnäderi, snålhet; småaktig-het.
grettézza, g retti tùd ine sf., snålhet, gnide-
ri, girighet; (fig.) inskränkthet, trånghet.
grétto a., snål, sniken, girig ; småaktig, små-
sint; (fig.) inskränkt, träng,
grève se grave.
g rézzo se greggio.
griccio, gricciclo sm., nyck, infall,
grida sf., offentligt kungörande, på-,
utlys-ning ; tadel, förebråelse. — sf., pl. af grida.
gridåre I. vn., skrika, ropa; hojta; skria,
tjuta; gnissla, gnälla, pipa, knarra; — ad
alta voce, skrika af alla krafter. — va.,
ropa på ; utsprida, utbasuna ; ropa ut ; banna,
förebrå, gräla på; — accorr’uomo, ~ aiuto,
ropa på hjälp,
g rid áta sf., rop, skrik; ideligt skrikande ;
bannor, förebråelse, läxa.
gridatóre sm., skrikhals; utropare,
kringvandrande försäljare,
gridellino a., gredelin,
gridio sm., ideligt skrik[ande] ; oljud,
grido sm. (i pl. : [i gridi 1.] le grida sf),
skrik, rop, [an]skri, hojtande; läte, tjut;
röst ; gnissel, gnäll ; rykte, namn ; medico
di —, berömd läkare ; levar —, göra väsen
af sig, låta tala om sig ; grida di scherno,
skrän, uthvissling ; grida d"applaúso,
bifallsrop ; a —, med rop o. skrik, med stort
larm.
griéve se grave.
grifágno a., vild, rofgirig ; genomträngande,
-borrande; uccello —, rofßgel.
grifáta sf., hugg med trynet.
grifo sm., tryne; trut; (äfv.) grip; torcere
il —, rynka på näsan,
grifóne sm., (zool.) grip; (äfv.) slag med
knuten näfve,
grigiástro a., gråaktig,
grigio a., grå[hårig, -ka[l],
grigioférro a., järngrå,
grigioláto a., gråsprängd.
Grigióni sm. pl., (geogr.) kantonen
Grau-bllnden.
grilláia sf., mager jordmån, ofruktbar mark.
grillánda o. häri., se ghirlanda etc.
grilláre vn., fräsa, sjuda, porla, puttra; spritta
[af glädje] ; gli grilla il cervello, han är
nyckfull, har griller,
grillétto sm., liten syrsa ; hane [på gevär] ;
nyck, infall,
grillo sm., (zool.) syrsa ; nyck, infall, vurm ;
il —, det lilla klotet (målet) i klotspelet;
gli saltó il — di, han fick det infallet att ;
ha dei grilli pel capo, han är nyckfull, har
griller i hufvudet ; gli monta 1. salta il —,
han förargar sig öfver ingenting,
grillopónte sm., ett slags lösbrygga; häng-
ställning (för muráre o. d.).
grillotalpa sf., (zool.) mullvadssyrsa,
grillótti sm. pl., epåletter; fransar; tofëar.
grimaldéllo sm., dyrk.
grimo a., skrumpen, skrynklig,
grinta sf., tryne, trut; fare la —, hänga
läpp, göra sura miner,
grinza sf., rynka; veck; skrynkla, fult veck;
fare le grinze, bli skrynklig,
grlnzo, grinzóso a., rynkad, rynkig; skrynk-
lig ; veckad,
grippe sm. o. sf., (Iak.) snufva, influensa,
grippia sf., & bojrep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
