- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
242

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - imbrattascene ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


imbrattascène sm., dålig koniediaat.
imbrattáto a. o. pp.. nedsölad, nedsmutsad;
bragt i förlägenhet; skuldsatt.
Imbrattatóre sm., suddare ; klåpare,
klott-ráre.
Imbrattatováglie sm. o. sf.. illa lagad mat,
usel föda.
imbrattatila, Imbratterfa sf,
nedsmutsande ; smuts, osnygghet; klotter, kluddverk;
utkast, skiss,
imbrátto sm., smutsfläck; smuts ; klotter ;
kluddverk, sudd ; utkast ; svinmat ; illa
lagad in at, röra ; skuld,
imbrecciáre va., fylla [väg] med grus,
småsten; (äfv.) träffa målet,
imbrecciata sf., grus, småsten till
vägfyll-ning.
imbrecclatúra sf., fyllning af väg med grus,
småsten.
imbréntina, Imbréntine sf., (bot.) klippros,
pors; (fig,) förlägenhet, hinder, oreda,
imbriacáre va., [be]rusa, göra rusig. — vn.
o. <—8i, bli rusig, drucken,
imbracatura, imbriachézza sf., rusigt
tillstånd.
Imbriáco se ubbriaco.
imbriacóne sm., fyllbult. ;
imbricconire vn., blifva en skälm,
imbrigaménto sm., förvirring, förveckling,
oreda; hinder.
Imbrigáre va., förvirra, bringa i oordning.
—Si, råka i oordning, bemöda sig, anstränga
sig; blanda sig i ngt.
Imbrigliaménto sm., se imbrigliatura.
imbrigliare va., betsla, [påjtygla ; hälla i
tygeln ; kufva, tvinga ; hejda, dämpa, lindra;
— l’asino per ta coda, (fig.) bära sig
bak-vändt åt.
Imbrigiiatóra sf., betslande; betsel.
Imbroccáre va. o. vn., träffa målet; gissa
rätt; hafva tur, lyckas; motarbeta, förfölja,
motstå; syfta, sikta på; slå sig ned i ett
träd (om roffåglar),
imbroccáta sf., värjstöt ofvanifrån nedåt,
imbrodare, imbrodoláre va., smutsa,
nedsöla, besudla [med soppa, sås o. d.]. spilla
ned. ~si, orena sig, smutsa ned sig;
sminka sig ; chi si loda s’imbroda, eget
beröm luktar illa.
Imbrodolatela sf., nedsmutsande; smutsfläck,
imbrogliáre va., blanda huller om buller,
om hvart annat, röra ihop, bringa i oreda;
förvirra, förvilla ; krångla bort ; lura,
bedraga; trassla in ; — uno, (äfv.) få ngn i fällan,
lura ngn. ~si, trassla in sig; förvilla sig;
bli förvirrad; komma af sig; draga ihop
sig; la matassa s’imbroglia, saken börjar
att blifva trasslig; — in, blanda sig uti,
inlåta sig i.
imbrogliataménte adv., förvirradt; oredigt,
imbrogliáto a. o. pp., förvirrad, oredig,
hoprörd, sammanblandad, trasslig, svår att
utreda. kinkig.
Imbróglio sm., hinder; förlägenhet, bryderi,
brydsam belägenhet, svårighet, trassel ;
krångel; röra, oredq; (i pl.) & gigtåg,
går-ding.
Imbroglìóne sm., krångelmakare, en som
ställer till oreda; plågoande.
Imbromlársi nr., f supa sig full.
imbronoláre, imbronclre vn., vara förtretad,
visa missnöje,
imbrucáre va., afblada.
imbrunire vn. o. — si, bli brun; mörkna,
skymma, förmörkas, bli skum. — va., göra
brun, brunfärga, -göra ; sätta sorgflor på ;
göra solbränd, bryna [om solen]; l’—, (ss.
sm.) skymningen ; in sull’ —, i
skymningen, Vid nattens inbrott.
lmbruschfre vn., bli uppbragt, förargad,
imbrutire se abbadia.
imbruttire va., göra ful[are]. — vn., bli ful.
imbubboláre va., bedraga, lura, inbilla [ngn
ngt], ~si, skratta åt ngt, göra narr af ngt,
icke bekymra sig om ngt.
imbuoáre va., stoppa i ett hål ; lägga på
posten, i breflådan (om bref), ~si, sticka
sig undan, krj’pa in [i ett hål].
Imbucatáre va., byka, luta. — si, tvätta sig
väl ; sminka sig ; smycka, pryda sig.
Imbudellare va., stoppa [hackadt kött] 1
korfskinn ; (fig.) instoppa, ~si, göra narr
af, skratta åt ngt.
Imbuggerarsi vr., göra narr af, skratta åt
ngt.
imbuire vn., bli dum, slö, förfäas. — va.,
söka inverka på ngn.
Imbuì lettáre va., fästa med nubb, nubba
fast.
|m buon fre se imbonire.
imburchiáre va., £ bogsera, taga i släp.
imburráre va., breda smör på; smickra,
imbuscherársi vr., skratta åt, göra narr af
ngt, förakta.
Imbusecchiáre se imbudellare.
imbústo sm., (anat.) bål; lifstycke, snörlif»
bello —, (fig.) sprätt, narr.
imbutifórme a., trattformig.
imbutifli sm. pl., (bot.) klockblomma.
Imbuto sm., tratt; mangiáre coli’—, sluka i
sig, äta glupskt; imbeccáre coli’—, lägga
orden i mun på ngn.
imbuzzire se abbadia.
iméne sf., (anat.) möhinna; (fig.) äktenskap,
bröllop.
imenèo sm., hymen, äktenskap.
Imenèo sm., (myt.) Hymen, äktenskapets
gud.
imenótteri sm. pl., (zool.) steklar (ordning
af insekterna),
imitábile a., efterföljansvärd, som kan 1. bör
efterliknas,
imitaménto sm., se imitazione.
imitare va., [efter]härma, efterapa, -bilda,
-göra, -följa, -likna, imitera ; likna, vara lik.
imitativo a., som bör 1. kan efterföljas ;
efterbildande, härmande, efterliknande,
imitatóre sm., imitatrice fsf., efterföljare,
-apare, -bildare, -härmare, -härmerska.
imitazióne sf., härmning, efterapning;
efterföljelse; imitation, efterbildning.
Immacchiársi vr., dölja sig i ett snår;
lägga sig i bakhåll,
immacchiáto a., obefläckad, fläckfri.
immacináto a., omalen,
immacciáto a., obefläckad, obesmittad; ren,
klar, fläckfri.
immagazzlnáre va., magasinera; insamla.
Immaginábile a., upptänklig, möjlig, tänk-
bar.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free