Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - indormito ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Indonnito a., sofvande.
Indossaménto sm., (hand.) endossering.
Ind088ánte (hand.) endossent.
lnd088Óre va. o. ~si, taga på sig, ikläda
sig; taga på ryggen; vara klädd i, bära;
åtaga sig; (hand.) endossera.
Indossáta sf., (skrädd.) profning,
indósso adv., på ryggen, på kroppen ; på
sig [mig, dig, etc.], i fickan.
Ind08tän[0] sm., (geogr.) Hindostan.
indotáto a., utan hemgift ; besoidad, aflönad.
indottaménte adv., olärdt, okunnigt.
Indottáre va., frukta, betvifla,
indottlvo a., öfvertygande.
1. indótto (utt. med öppet o) a., olärd,
okunnig.
2. indótto (utt. med slutet o) pp. af indurre;
(äfv.) induktions-.
Indottrináre va., lära, undervisa ; instruera,
indovina sf., spákvinna,
indovinábile a., som man kan gissa,
indovináglia sf., indovinaménto fsm.,
gissning, spádom,
indovináre va., spá; gissa, förutsäga; lösa
[gåtor] ; non la si indovinerebbe, det är o*
troligt.
Indovináto a. o. pp.. gissad; förutsagd;
lyckad; un quadro —, en lyckad tafla.
Indovinatóre sm., en som gissar; spáman,
profet.
Indovinatórlo a., spádoms-.
indovinatrfce sf., en som gissar; spákvinna.
Indovinazióne sf., spádom[skonst, -satt].
Indovinéllo sm., [liten] gåta.
Indovino a., gissnings-, spádoms-. — sm.,
spáman ; en som gissar.
Indovutaménte se indebitamente.
Indózza sf., smärta, ondt; sjukdom.
Indozzáre va., förhäxa, förtrolla. — vn., icke
trifvas, tyna bort.
Indubbiaménte adv., otvifvelaktigt, utan
tvifvel.
Indùbbio a., utom allt tvifvel; säker, viss.
indubitábile a., ©tvifvelaktig ; säker.
Indubitabiiménte adv., otvifvelaktigt, säkert.
Indubitataménte adv., se föreg,
indubitáto a.,©tvifvelaktig. — adv., utan
tvifvel, utom allt tvifvel,
inducáre va., göra till hertig,
induciménto sm., inrådan, intalan, eggelse;
öfvertygande, öfvertalning.
induoitóre sm., förledare,
indugévole a., som förhalar, drager ut på
tidén ; långsam ; obestämd, vacklande.
Indugiaménto se indugio.
Indugiare va., uppskjuta, fördröja, dröja
med, låta anstå. — vn., förhala, draga ut
på tiden ; dröja, vänta, uppskjuta, söla
[med att göra ngt] ; di qui a non molto —,
inom kort. ~si, dröja, söla, förhala tiden,
indugiatóre sm., en som gärna drager ut på
tiden, förhalare.
Indügio sm., uppskof, dröjsmål; förhalande, i
tidsutdräkt; funderande hit o. dit; senza |
—, oförtöfvadt, genast.
Indulgentáre -vn.. hafva tålamod, vara öf- I
verseende.
Indulgénte a., öfverseende, undseende, mild. I
Indulgenteménte adv., med öfverseende, {
skonsamt. I
Indulgènza, indulgénzia sf., öfverseende,
undseende; skonsamhet; flathet; — [-[plenaria],-] {+[ple-
naria],+} aflat.
Indultáre va., lämna indult åt (se indulto.)
indultário sm., en som fått indult.
Indótto sm., påflig tillåtelse att bortgifva 1.
innehafva vissa andliga lägenheter ; dispens
från att hålla fasta under fastlagen ; (hand.)
tull på amerikanska varor,
induménto sm., klädnad, dräkt,
incurábile a., som lätt hårdnar, lätt att härda,
induraménto sm., hårdnande; hårdhet;
för-härdelse.
induráre va., göra hård; härda; förhärda,
förstocka. — vn. o, ~si, bli hård,
hårdna; [för]härda sig.
induráto a., förhärdad.
Induriménto, indurire, indurito se
induramento, induráre, indurato.
indlúrre va., införa, förleda, inleda, förmå,
öfvertala ; draga slutsats, sluta ; — a mal
fare, förleda till det onda; — in
tentazione, inleda i frestelse, ~si, besluta sig;
förleda hvarandra.
Indóstre a., konstfärdig, konstskicklig; idog,
arbetsam.
indùstria sf., skicklighet, konstfärdighet;
-flit; handtverk, yrke, näringsfång, -flit ;
näringar; flit o. omtanke; cavalier d’—,
industririddare ; a —, med flit, med afsikt.
IndUStriåle a., industriell; yrkes-, slöjd-. —
sm., industri-, yrkesidkare.
Industriánte sm., näringsidkare,
industriársi vr., bemöda sig, göra sitt bästa,
bruka flit o. omtanke,
indùstrio se industrioso.
industriosaménte adv., skickligt,
konstfärdigt ; idogt, med flit o. omtanke.
Industrióso a., skicklig, konstfärdig; flitig
o. omtänksam.
Induttivo a., som förleder, förmår;
öfvertalande, -tygande; (filos.) som grundar sig
på induktion.
Induttóre sm., (fys.) induktor,
induzióne sf., föranledande, inrådan ;
induktion ; slutledning.
Inebbrézza sf., inebbriaménto fsm.,
berusning; rus; (fig.) yrsel, yra.
Inebbriánte a„ berusande,
inebbriáre va., [be]rusa, göra rusig,
drucken. #~si, berusa sig, berusas; bii rusig;
bedåras; (om floder:) stiga.
Inebbriazióne se abbadia.
inebri... se inebbri...
ineccitábile a., som ej kan eggas, retas,
upplifvas.
Inèdia sf., svältkur ; fasta, afhållande från
mat o. dryck; (fig.) ledsnad, leda; morir
d’—, dö af hunger,
inèdito a., Otryckt, outgifven.
ineducábile <*., som ej kan uppfostras,
ineducáto a., ouppfostrad, illa uppfostrad,
ohöflig, oartig, obelefvad, oskicklig,
oanständig.
ineffábile a., o[ut]säglig, obeskriflig,
ineffabilitá sf., obeskriflighet, outsäglighet.
ineffabilménte adv., o[ut]sagiigt,
obeskrifligt.
Ineffemminire vn., blifva kvinnlig;
förvekligas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
