- Project Runeberg -  Italiensk-svensk ordbok /
298

(1940) [MARC] Author: Carl A. Fahlstedt - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - liberale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


liberile a., frikostig, gifmild; frisinnad,
liberal ; ädelsinnad ; bildande ; högre ; le arti
liberali, fria konsterna,
liberalismo sm., frisinnade tänkesätt;
frisinnad politik; liberalt parti,
liberalitá sf., frikostighet, gifmildhet;
frikostig gåfva,
liberalménte adv., frikostigt; liberalt &c.
Ilberaménte adv., fritt; otvunget, frivilligt;
frimodigt, öppenhjärtigt, rent ut; allt för
fritt, djärft,
liberaménto sm., se liberazione.
liberáre va., befria, frigöra, förfossa;
Jös-släppa; rädda: frigifva, -känna, -kalla;
till-döma, -erkänna, -slå [på auktion]. —-si,
befria sig (da från) ; göra sig (bli) ledig
från, af med.
liberatóre sm., befriáre; räddare,
liberazióne sf., befriande, befrielse;
frikallelse, -kännande; guerra di —, frihetskrig,
libèrcolo sm., dålig broschyr.
Libéria sf., (geogr.) Liberia,
liberista sm., frihandlare,
libero I. a., fri (da, di från); på fri fot; [fri
o.] ledig, oförhindrad, ogenerad ; fri af sig,
själfsvåldig; (om väg, etc.:) klar; ej
ordagrann ; ostämplad (om papper) ; uppriktig,
öppen[hjärtig] ; tillgänglig ; befriad ; ej
upptagen, ej sysselsatt; — arbitrio, fri vilja;
— pensatore, fritänkare; — scambio,
frihandel ; air aria libera, i fria luften ; alla
libera, fritt, ogeneradt. — II. adv., fritt
&c.
ifbero-cambfsta sm. (i pl.: libero-cambisti),
frihandlare.
libertá sf., frihet; själfständighet, oberoende;
frimodighet; ledighet; tillåtelse, tillstånd;
djärfhet, själfsvåld ; di stampa,
tryckfrihet.
liberticida sm., frihetsmord.
libertinággio, libertinismo sm., utsväfvande
lif, utsväfning[ar],
libertfno a. (sm.), frigifven [slaf];
själfsvåldig [unge]; lättsinnig [människa];
oanständig; tygellös, utsväfvande; vällusti[n]g.
libèrto sm., frigifven slaf.
Libia sf., (geogr.) Libyen,
libico a., libysk.
libidine sf., kättja, otukt; (fig.) begär,
lystnad, åtrå.
libidinosaménte adv., kättjefuiit, otuktigt,
lösaktigt.
libidinóso a., lättfärdig, lösaktig, kättjefull,
lysten, vällustig,
libito sm., vilja, behag, godtycke ; nöje ;
nyck; a —, efter behag; så mycket 1. nar
man vill.
libra sf., våg, -skål; tenere in —, hålla i
jämvikt.
libráccio sm., dålig, usel bok ; gammal lunta,
libráio sm., bokhandlare; bokbindare,
libraménto sm., svängning, vägning,
libráre va., väga; (fig.) af-, upp-, mot-,
öf-verväga, -tänka. — vn. o. ~si, uppväga
hvarandra, uppvägas ; försättas i jämvikt ;
sväfva [i luften],
librário a., bok-.
librataménte adv., med jämvikt; med väl
uttänkt anordning o. fördelning,
librazióne sf., tøstr.) svängning.
libreria sf., bibliotek; bokhandel, -låda;
bokskåp.
libréttine sf pl., multiplikationstabell,
librettista sm., librett[o]författáre.
librétto sm., liten bok; anteckningsbok; Ii-
brett[o], operatext; sparbanksbok,
librioclno sm., liten bok.
libro sm., bok; räkenskaps-, kontorsbok;
(bot.) säf hinna, bast; — tascabile, bok i
fickformat ; — ma[e]stro, hufvudbok ; —
giornale, journal ; — di bordo, & loggbok ;
mettere a —, bokföra,
libórna sf., Æ. en sorts lätt skepp,
licciaiuóla sf., 0 sned-, svängjärn.
liccio sm., ⚓ solf.
liceále a., hörande till ett lyceum
(gymnasium). — sm., elev vid ett lyceum (högre
latinläroverk), gymnasist,
licènza, licénzia sf., tillåtelse, [-tillstånd[sbe-vis];-] {+tillstånd[sbe-
vis];+} permission, orlof; afsked;
tjänstledighet; [allt för stor] frihet, själfsvåld;
licen-tia poetica ; afgångsexamen ;
licentiatexamen ; — ginnasiale, afgångsexamen från
lägre femklassigt latinläroverk,
gymnasistexamen; — liceale, afgångsexamen från
högre latinläroverk, studentexamen,
mogenhetsexamen,
licenziaménto sm., hemförlofning ;
afskedande, entledigande; afsked, orlof.
licenziáre va., hemförlofva, aftacka, afskeda,
entlediga, säga upp. ~si, begära afsked;
taga afsked,
licenziato a. o. pp., afskedad; som tagit
afgångsexamen. — sm., studerande med
afgångsexamen ; licentiat,
licenziosaménte adv., själfsvåldigt,
tygellöst; oblygt, allt för fritt,
licenzióso a., tygellös, själfsvåldig; liderlig,
osedlig, utsväfvande,
licèo sm., lyceum (högre treklassigt
latinläroverk) ; gymnasium ; alunno di —,
gymnasist.
licere vn., vara tillåtet; non lice, det är ej
tillåtet.
lichène sm., (bot.) laf; — islandico,
islandsmossa.
Licia sf., (gam. geogr.) Lycien.
licitazióne sf., bortauktionering af egendom
tillhörig samarfva 1. bolagsmän,
licopódio sm., (bot.) lummer.
licóre se abbadia.
Lioürgo sm., (hist.) Lykurgus.
Lidia sf., (np.) Lydia ; (gam. geogr.) Lydien,
lidio I. a., lydisk; pietra lidia, probersten.
— II. sm., lydier.
lido sm., hafsstrand; land, trakt; ipatrii
lidi, fäderneslandet, fädernebygden.
Liége sf., (geogr.) Luttich, Liège.
lienteria sf., (läk.) ett slags durklopp, då
födan afgår osmält.
Uetaménte adv., gladt, glädtigt,
lièto a., glad, munter; lycklig; fruktbar; rik;
leende (om nejd),
liève a., lätt; obetydlig, liten, lindrig. —
adv., lätt, lindrigt; sakta,
lieveménte adv., lätt[eligen]; lindrigt,
obetydligt; sakta, stilla,
lievézza, lievitá sf., lätthet,
lievitáre vn., jäsa, pösa upp, vara i jäsning,
lievitazióne sf., jäsning.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Aug 20 15:41:17 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/itsv1940/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free